Som pa Disneyland, fyrverkeriunderhallning varje kvall!

Det ar spannande att vara i Thailand under regnperioden…. och vackert. Varje kvall far vi se fyrverkeri. Och det ar inte nagot vanligt trakigt fyrverkeri som ryker och avger en massa miljoutslapp. Nej det ar naturens egen fyrverkeri i all sin prakt.

Dagen borjar som for det mesta med lugn och skon bris och en snabbt stigande sol. Lika snabbt som den stiger om morgonen sjunker den ner igen pa kvallen. Ibland till en fortfarande klar himmel men allt som oftast till moln som tornar upp sig vid horisonten. Jag hor ett avlagset dan. Ett hotfullt muller. Men annars ar allt fortfarande stilla och fridfullt. Det gar en halvtimma och plotsligt byts stillheten mot kraftiga och byiga vindar som skakar ner lov och grenar fran traden. Mullret hors nagot tydligare.

Vinden ar en signal. Thailandarna vet precis vad som ar pa gang. Gatuforsaljarna har inte gjort allt for manga knop under dagen da de slappt forsokt salja mat, souvenirer eller taxiresor. Men nu far de upp i ett huj, packar snabbt ihop alla sina attiraljer och faller ihop sitt parasoll och pinnar ivag. Gaturestauranterna plockar in stolar och faller ner jalusier och bommar igen oppna ytor. Nagra turister sitter lugnt kvar och tittar oforstaende pa thailandarna som forbytt sin slappa ”manjana-attityd” till att irra omkring som hackspetten i Kalle Ankas jul, i sitt forsok att fa i ordning pa alla losa foremal.

Vinden forsvinner lika plotsligt som den kom. Nu ar det istallet kusligt stilla. De flesta thailandarna har fatt i ordning pa det som behovs och satter sig stilla till ro nagonstans under ett tak. Det kommer ett tiotal droppar, stora som enkronor. De faller sa snabbt och tungt mot marken att det smatter till nar de landar. Det blir lugnt och tyst igen…. kusligt tyst. Inga fler droppar???

Jo da, resten kommer. Allt pa en gang. Himlen oppnar sig totalt och star man oskyddat tror man att man hamnat mitt i Niagarafallen. Ljudet som alla miljoner stora regndroppar skapar ar oronbedovande. Trots att mullren och knallarna ar sa kraftiga att man kan kanna vibrationer i luften, sa hors de knappt for regnets dan. Ut mot havet och den kolsvarta natten ser vi blixtar kors och tvars lysa upp allt som om det vore mitt pa dagen for att sen bli totalt svart i nagon sekund och sa fortsatter det.

Sa det ar inte sa mycket att gora mer an att satta sig ner pa den restaurant vi rakade befinna oss vid nar den forsta vinden borjade blasa. Trots att vi just atit och inte vill bestalla nagot pa denna nya restaurant ar vi hjartligt valkomna att sla oss ner anda. De vet ju vad som ar pa gang och lika trevliga och gastvanliga som alltid med ett leende pa lapparna. Vi plockar upp back gammon och spelar ett par parti till en kopp kaffe. Nar vi ar klara forsvinner skyfallet lika plotsligt som det kom och vi kan traska vidare.

Vad ar det for vader och vind hemma da?? Vem var pa sondagsoppet i Goteborg pa premiaren? Hur var det?

Kul att lasa era kommentarer. Jag ser att det brukar vara runt hundra personer som last dagboken men jag har ingen aaaaning om vilka ni ar??? Sa ett litet mess om att du last vore kul!

Fast kram till er alla anda forstas fran Katarina och mig som fortfarande ar torra bade bakom oron och andra stallen trots askovadren (om man raknar bort svettparlornai pannan da forstas).