Hur man dubblar reskassan i Hongkong resp. Macao

Sista dagen i den underbara staden Hongkong skulle lugnt och fint tillbringas pa hastkapplopningbanan mitt i centrum. Det var i alla fall sa det var bestamt nar vi lamnade vart guesthouse vid sjutiden. Amerikanskorna hade tydligen tjatat sig till fritt intrade och var sugna pa lite svenskt sallskap. Galoppbanan med tillhorande arena var betydligt storre an vi raknat med och utan att ha varit en storspelare hemma sa antar jag att den slog bade Solvalla och Jagersro pa fingrarna. I hopp om att dryga ut reskassan med ett par mille satsades det vilt fran en del svenskar och det spelades speciellt pa hast nummer sju kvallen igenom efter att Kristoffer konsulterat sin andliga radgivare (Johan). I sista loppet steg stamningen nar 7:an, Armando, lag i ledningen i vad som verkade en evighet (9-10 sekunder ar nog mer korrekt). Han linkade senare in pa en betryggande mittenplacering vilken inte genererade i nagra cash. Framsta anledningen till att vi lamnade arenan utan vinst var att banan efter ihardigt regn, var tungsprungen. I regel har alla hastar med nummer sju problem med detta underlag.

Vad som hande efter detta ar tamligen oklart. Pa nagot vis hamnade vi pa en av Hongkongs bargator dar det var fullt drag och ladiesnight pa vart annat stalle. (tjejer dricker gratis hela kvallen, dock inte Kim)
Dansgolvet dominerades av tre stiliga svenskar natten igenom. Dock blev det ett trakigt avslut pa bekantskapen med tva av amerikanskorna nar pagarna ville bekanta sig med lokalbefolkningen. Detta uppskattades inte av varldspolisen som halsade oss med ett glatt ”fuck off” och avlagsnade sig.

Pa morgonen (13.00) var det uppstigning och vi hade sjalvklart packat allt pa natten nar vi kom hem. Baten over till Macau tog cirka en timme och vi var vakna hela tiden (lite mycket ironi nu). Macau tillhorde tidigare Portugal och val dar traffade vi varldens skonaste guide/taxidriver. Han korde oss runt hela staden och stannade pa lampliga platser dar vi kunde ga av och titta. Macau, som ar en casinostad lever numera for turismen men har en anrik historia. Vi besokte det storsta och popularaste kasinot ”The Sands” dar Kp och Johan spelade en runda Blackjack for 200hk dollar vilket var minimuminsatsen. Detta tog cirka 10-15 sekunder men kul var det. Kim holl sig till mer traditionella nojen och spelade lite enarmad bandit. Han fyrdubblade sin insats men var snart nere pa noll igen till hans stora fortret.

Flyget var sjalvklart forsenat och vi anlande i Bangkok cirka 23.00.
Efter en natt pa ljuvligt skona flygplatsbankar alternativt flygplatsgolv var vi pigga pa nytt och framryckte in till centrum och sveptes in i Koh San Roads trygga famn. Idag lamnar vi for den har gangen for dykning pa Koh Tao, men forst efter att kim har skaffat sig dreads. Han lamnade i sjalva verket just internetcafet och vi tror att det kommer att se for javligt ut. Men vi stodjer honom i allt som de trogna kamrater vi ar.

Alltid lika roligt / Johan