Sista brevet fran Ryssland

Hej igen.
Nu har den sibiriska vintern slagit till pa allvar. Minus 10 grader i morse och andedrakten skymde vagen nar man gick. Sa jag svangde ner till internetcafet idag igen for att fa nagan timmes varme. Jag kommer ihag i Bangkok nar jag under de varmaste timmarna pa dagen gled in pa ett internetcafe for att fa en timmes aircondition-svalka. Jag langtar nog tillbaka till den tiden istallet. Men mamma du kan lugna dig, jag var forberedd pa detta sa jag har langkalsonger pa mig…
Hursomhelst tankte jag skriva lite om mina sista dagar i Ryssland. Mitt tag gar till Mongoliet i kvall och ar framme vid ryska gransen nagan gang under morgondagagen sa jag bor vara i Ulan Bator nagan gang pa morgonen den 22:a.
Tiden har i Irkutsk har gatt ganska makligt framat. Jag hade lite praktiska saker att fixa och det tar lite tid nar det ar svart att komunicera. Men tid ar ju det som jag har gatt om. Jag agnade tex nastan en hel eftermiddag med att hitta nagat stalle dar jag kunde fa min registrerings-stampel i passet som behovs varje gang man kommer till en ny plats i Ryssland. I basta fall blir man bara ignorerad och om det vill sig illa far man sig en utskallning for att man har varit sa dum att man kommit hit utan att lara sig ryska…eller natt (jag forstar som sagt inte vad det ar dom skriker at mig). Nu har jag i alla fall en stampel och kan lugnt och trygt lamna landet. Ganska skont att ge sig av faktiskt. Jag har hort att Mongoler ar lite mer vanligt installda till utlanningar i alla fall.
Jag har i alla fall gjort det jag kom hit for, d.v.s besoka Baikal-sjon. Forst lite guideboks-fakta. Baikalsjon ar varldens djupaste insjo med ca 1600m. Egentligen ar den 6000m djup men under armiljonerna har ca 4000m sediment runnit ut och tacker botten. Sjon ar sa djup och stor att den rymmer en femtedel av jordens farskvatten. Anledningen till detta ar att kontinentalplattorna haller pa att separera har sa sjon stracks gradvis ut och blir annu djupare. Till slut kommer den om nagra miljoner ar eller sa bilda ett nytt hav. Saja, nu fick ni lara er natt ocksa.
Hur var det da? Jag lyxade till det lite och leasade en taxichaffis en heldag for ca 500kr. Han tog mig ner till en fiskeby i narheten som heter Listvyanka (dit de flesta aker for att se sjon). Byn var ratt pitoresk men ratt skrapig. Jag gick runt dar nastan en hel dag och skrotade. Sjon var ratt storslagen med snokladda bergstoppar som omgardade sjon sa langt man kunde se. Att doppa fotterna i sjon ska tydligen vara bra for potensen och efterssom jag passerat de tretio sa ar det kanske dax att borja gripa efter halmstran sa sagt och gjort. Av med skorna. Men sjons nastan nollgradiga vatten hadde snarare motsatt effekt, atminstanne temporart.
Bland fiskebatarna stod de och salde nyfangad, nyrokt Omul som jag kopte och gick och smaskade pa. Det ar nagat du aldrig kommer fa smaka farsan for den fins namligen bara har i Baikal-sjon. Men det ar en sorts sik och smakade ungefar likadant, d.v.s valdigt gott.
Efter det tog jag min taxichaffis och akte till ett museum som ligger mellan sjon och Irkutsk. Det var ett utomhus museum dar de har byggt upp och restaurerat olika exempel pa Sibiriska bosattningar fran 1600-talet. Manga av husen har blivit flyttade hit nar de har gravt ut de stora vattenkraftverk och dammar som numera hotar Baikalsjons existens. Jag ar inte sa mycket far att ga och titta pa timmerstugor men en del saker var ganska intresanta.
Jag var tillbaka i stan vid sextiden igen. Kvallarna har mest fordrivits av att ligga och lasa och lyssna pa musik.
En annan sak att papeka ar strykarhundarna har. Jag har mott strykarhundar forut men aldrig sa agresiva som har. Jag har sjalv blivit jagad ett helt kvarter av en hund och i gar sag jag faktiskt, tro det eller ej en pudel som muckade med en bil. Bilen blev tvungen att stanna till slut for den vagrade flytta pa sig.
Over and out fran Ryssland. Nasta inlagg blir vall om ett par dagar eller sa fran Mongoliet.
Tills dess, ha det bra.
Johaskij.