Forsta dagarna – pa allman begaran

Efter sex langa ar ar jag antligen tillbaka i Indien! Min kara indiska van Geetesh kom och hamtade mig nar jag landade mitt i natten och hans chauffor skjutsade oss till hans hus. For mer an 40 ar sedan gjorde Geetesh som da var hindisk prast revolt mot sin kultur och familj. Han kom till Kolkata, eller Calcutta som det hette da, med tomma fickor. I flera ar levde han i akut fattigdom men satsade det mesta pa att hans son skulle fa en bra utbildning och ett bra jobb. Han lyckades och har idag flera egna hus, chauffor, tjanare m.m.

Dagen efter skulle jag traffa familjen men Geetesh skulle ”bara ga till tandlakaren lite snabbt”. Han son tog med mig ut pa stan sa lange. Tyvarr dok aldrig Geetesh upp i tid sa vi fick vanta. Anade att familjen skulle bli ganska orolig nar jag inte dok upp men Geetesh ville garna traffa de direkt. Kandes lite taskigt mot la familia att sitta i en av de finare restaurangerna i Delhi och ata underbar Tiramisu nar de formodligen trodde att jag blivit bortrovad och uppaten av en Maharadhja eller nagot annu varre.
Som tur ar tog det de ganska lugnt och vi kunde senare traffas for en kanna chai. (Svaret pa varfor Geetesh var sen var att han hade ett viktigt mote med en medlem i parlamentet. Jag hade visst ocksa blivit inbjuden men han hade inte fatt tag pa mig med sa kort varsel.)

Dagarna i Delhi flog forbi. Geetesh lat hans chauffor kora runt oss och familjen forstod att mina anstrangningar att forbereda de for Indien hade varit omojliga. Det gar helt enkelt inte att forklara hur det fungerar har.

Aven om mycket har hant under de sex aren sen jag var har ar mycket sig likt.
En del positiva forandringar jag har markt av:
-Det har blivit mycket renare.
-Husen som byggs ar storre (och till och med ofta av tegel),
-Taxibilarna ar inte tillverkade samma ar som chaufforerna.
-Man kan boka tag via internet! Detta trodde jag knappt var sant nar jag laste.

Nu ar vi alltsa i Jaipur (och till Pa sparet-redaktionen vill jag saga att denna staden OCKSA ar rosa) och i morgon ska vi vidare till Udaipur. Mycket Rajasthan alltsa. Var familj har tagit till sig sa mycket kultur som mojligt och igar shoppade vi varsin indisk outfit med byxor, lang skjorta, turban och sjal till killarna och byxor och en odefinerbart plagg till overkroppen. Var riktigt tjusiga nar vi at Nyarsbuffe tillsammans med en van till Geetesh.

Maste bara avsluta med nagra saker jag laste i tidningen pa taget mellan Delhi och Agra:
-I och med 99% av alla aktenskap ar arrangerade mellan foraldrarna skrivs aven kontaktannonser i tidningen av familjen. ”Var skilda dotter pa 33 ar ar valutbildad och mycket vacker. Hon har egentligen bara ett problem och det ar att hon har en dotter vid 4 ars alder.” var en ganska vanlig annons. Nar man annonserade ut en son var deras inkomst alltid med.
-I New Delhi har street-dentists blivit populara. En lagning pa en privat klinik kostar hutlosa 100 kronor! Varfor ga dit nar man kan fa lagningen gjord direkt pa gatan (sittande pa trottoaren) for 5 spann!? En rolig detalj var att om de skulle dra ut en tand knyter de bara ett litet snore kring tanden och spanner de over gatan. Det tar inte manga sekunder innan nagon gar/cyklar/kor/trillar in i det och tanden ryker. Enligt ”tandlakaren” fungerade detta i 9 fall av 10.

Nu ska vi satta i oss nagra lassi till innan taget kommer. Hoppas alla har det bra var de nu ar!

Ps. Orkade inte ta bort/lagga till prenumeranter fran forra resorna sa help yourself om ni trottnar.

// Gangsta J