Nordon avverkad

Kanske ska be om ursakt till alla trogna lasare for en daligt uppdaterad dagbok. Saken ar den att den senaste tiden da jag har tankt att skriva sa har jag varit pa sadana platser med sa dalig anslutning att det formodligen skulle gatt fortare att aka hem och beratta vad som hant, an att posta det pa natet.

Men i villket fall somhelst sa ska jag nu beratta vad jag har haft for mig den senaste tiden. Vilket kommer att resultera i ett langt brev.

Efter Kaikoura som ligger pa sydon sa var det dags att aka till nordon. Jag kom dit genom att ta fargan fran Picton till Wellington. Resan over sjon tar strax over tre timmar och ar ratt sa trakig. Men allt blir ju vad man gor det till. Sa vad gor man? Jo man sover!

Till Wellington anlande jag vid sex tiden pa kvallen sa det var inte mycket som var oppet. Tog en pizza och slot ogonen tidigt denna dag.

Nar vackarklockan ringde nasta dag var det dags att med en expressbuss ta sig hela vagen upp till Auckland. Det ar en resa som gar igenom hela inlandet bla genom ”The Desert Road” och massa annat. Fick aven se en vulkan. Det ska tydligen vara tre brevid varandra men jag lyckades bara fanga en med min skarpa ornblick. Det var under den har resan upp till Auckland som jag ocksa traffade min svenske resekamrat Gustaf. Vi har samma resrutt fram till Queenstown och samma stressande schema sa vi ar tvugna att resa ihop vare sig vi vill eller inte. Men som tur ar funkar vi bra ihop.

Till Auckland anlande vi precis som i Wellington sent pa kvallen och det fanns inte sa mycket att utforska. Kan saga att staden sag ut som vilken stad somhelst med hoga betonghus och en massa folk.

Dagen efter var det avresa med malet att hamna i Hahei. Bussen fylldes till bredden med nya och glada backpackers. Men innan vi lamnade Auckland sa tog varan chaffor upp oss till en plats dar man sag hela Auckland under sig. Tog lite bilder med kameran for att foreviga denna syn.

Som satasdelare fick jag en tos vid namn Joee som kom fran Kanada. Vi tre (Jag, Joee och Gustav) fann varandra snabbt och hade en kul resa till Hahei tilsammans.

I Hahei sa valde vi att paddla lite havskajak. Att fa en kallsup med saltvatten ar aldrig trevligt vill jag bara fa papeka.
Vi paddlade till en plats som heter Cathedral Cove som ar en riktig fin plats att hanga vid. Harligt blatt vatten och hoga klippor med stora grottor mm. Riktigt fint var det. Det finns bilder att beskada fran denna plats i galleriet om man ar intresserad.

Pa kvallen sa gick vi ner till stranden (Gustaf, Joee och jag) satte oss bekvamt vid stranden och delade en flaska vin av den finaste sort som en backpacker kan ha rad med. Dar satt vi sedan i ett antal timmar och mos och tittade pa nar manen reste sig ur havet och en klar stjarnhimmel bredde ut sig over oss. Jag hittar bara ett ord som kan beskriva detta ogonblick och det ar “magiskt“ och ar helt klart den basta upplevelsen som jag hitintills har upplevt under denna resa.

Den efter lamnade vi Joee bakom oss vilket konstigt nog kandes lite i magen da vi kom sa bra overanns och garna skulle ha rest vidare med varandra om vi hade haft den mojligheten. Om Jag hade haft tid sa skulle jag garanterat ha stannat ett par dagar har. Men nu var det sa att sa var icke fallet. Sa det ar bara att bita ihop och hoppa pa bussen till Ragland.

I Ragland sa bodde vi pa ett hostel som lag uppe i djungeln. Det var lite hippe over stallet och riktigt trevligt. Det surrade en helikopter over djungeln och orsaken till detta var att dom sokte efter lite hemmaodlade stimmulerande vaxter som odlas i djungeln om ni forstar vad jag menar. I Ragland sa kan man om man vill glida pa stranden eller ta en djungeltrekk. For mig var valet enkelt sa det blev vandrarkangorna pa. Det var svettigt men lite kul tills jag trodde att jag gott vilse. Men som tur ar sa besitter man Ramboegenskaper som gjorde att jag insag att jag befann mig exakt dar jag skulle.
Pa kvallen sa akte vi lite “Flying Fox“ som ar ett ballare namn an linbana. Det gav ett litet pirr i magen da man akte eftersom att man inte visste nar det skulle ta stopp pgr av att man inte sag nagot i morkret. Det enda ljus som fanns var lysmaskar som lag lite utstrodda langst kanterna.

Efter Ragland var det Rotorua som skulle besokas. Alla mindre stader har i Nya Zeeland paminner om Outlet i Barkarby. Det finns inga hoghus sa staderna ar platta. Rotorua ar inte en luktfri stad. Har finns namligen kallor och annat som nar vinden ligger pa sprider en odor over staden. Pa kvallen sa akte vi till en Maori uppvisning som var intressant. Dar traffade jag en Maorie som heter Slim. Slim ar en herre med mycket vilande magmuskler. Vi kom in pa vart jag kom ifran och nar jag sa Sweden sa sken han upp. Det visade sig att Slim hade en gang i tiden traffat en svensk flicka och foljt med henne hem till Sverige. Sverige var en underbart land och valdigt vackert enligt Slim. Han hade arbetat som chaffor i sverige och sett hela landet. Efter ha gjort flickan pa smallen sa akte Slim hem igen och startade en ny familj. Men har tydligen god kontakt med sin son. Intresseklubben antecknar…….

Taupo ligger vid en stor sjo som enligt uppgift ska kunna svalja hela Singapore.
Tog det lilla lugna denna dag och bokade biljetter till fargan over till sydon igen.

Fran Taupo akte vi sedan till Tongariro National Park dar en vandring skulle ske. Tongariro ska vara en av varldens finaste endags vandringsled. Den gar igenom stappmark, djungler och vulkanlandsakp med klarblaa sjoar mm.
Jag och Gustaf ville ha lite mera utmaning och gav oss pa att bestiga M:T Doom som det heter i sagan om ringen. M:t doom ar en gammal vulkan. Bestigningen tog ca tva timmar och var inte helt enkelt att genomfora. Pa toppen sa kakade jag lite pastasallad som jag hade lagat till. Tittade pa utsikten som var enorm. Att ta sig ner var lattare. Det var bara att skida ner pa skosulorna i gruset som tackte ena sidan av vulkanen. Det var riktigt kul. Nar vi kom ner sa var man inte helt utvilad och inte blev man glad da det visade sig att vi hade tva tredjedelar kvar att vandra. Inte stabilt!. Men vi klarade det hela pa strax over sex timmar. Det jag fick ut av denna tripp var stolthet av att ha bestigit M:t doom och fotblasor.

Wellington var nasta resemal. Denna gang sa hade vi lite tid pa oss att se staden som ar riktigt blasig. Jag valde att ga pa museum for att fa information om landets historia, kultur mm. Det var ocksa gratis och gratis ar mycket bra.

Fargan over till Sydon var lika langre an forra gangen eftersom att en gubbe valde att fa en hjartatack strax efter avgang. Sa man valde att vanda skutan och aka tillbaka. Sa det blev en lattare forsening men vem har brattom. Val framme pa sydon sa akte vi till Abel Tasman som ar en riktigt fin nationalpark. Har vandrade man lite och tog det lugnt ty det var valdigt varmt.

Dagen efter akte vi till Barrytown dar man maste stanna vid vagskylten. Gor man inte det sa har man akt forbi “staden“. Strax innan Barrytown sa stannade vi till vid Punakaiki dar det finns haftiga klippformationer.

I Barrytown sa finns inte sa mycket att gora. Om man vill sa kan man gora ett hange av ben om man sa onsakar. Vilket jag och manga andra hoppade pa. Natt maste man ju gora. Resultatet blev lyckat och min “design“ uppskattades av manga. Lite stolt blev man. Efter det sa gick vi ner till den milslanga stranden och letade efter Greenstone. Jag hittade dock ingen vilket inte gjorde mig forvanad. Jag ar inte kand for att hitta saker.

Och nu befinner jag mig alltsa i Franz Josef som ar kand for sin glaciar som ar omringad av djungel. Haftigt ar ordet som beskriver mitt forsta uppfattning av det hela. Har ska jag ta det lugnt och inte gora sa mycket. Hade forst tankt att vandra upp pa en guidad tur till och pa glaciaren men med mina blasor pa fotterna ar det bara att glomma. Men jag grater inte floder for det. Det finns sakert annat man kan gora!

Det var allt for denna gang. Jag hoppas att alla mar bra dar hemma! Jag mar iaf riktigt bra och njuter till fullo av det liv jag just nu lever, och pappa… oroa dig inte. Jag ater ordentligt. Grot till frukost, brod och kanske lite frukt till lunch och en ordentligt tilllagad middag. Sa som sagt…..oroa dig inte!

Ha det nu bra och pa aterseende.

//Patrik