Resedagböcker

Helvetisk bussresa till Jaipur

20 januari, 2006 Karin Bostrand 0

Hej hej!

Nu ar vi antligen pa vag ut i oknen! Eller lite narmre i alla fall! 🙂

Jag befinner mig i Jaipur efter att igar tagit bussen fran Agra. En bussresa pa ungefar 6 timmar.

Forsta delen gick bra, det var efter pausen nar ett antal indier (man forstas) kliver pa bussen trots att alla platser ar upptagna.
Sa utstirrade som vi blev under de resterande tre timmarna har vi inte blivit i hela vart liv. Okej att de stirrar, det kan jag leva med, men inte nar man ser hur de diskuterar en in i minsta detalj (formodligen inte sa snalla saker) samtidigt som de glor och ler helt besatt ar kanske inte saaa kul!
Antar att det bara ar att vanja sig!

Jaja, fram kom vi ju i alla fall! 🙂
Synen nar man ser ut pa gatorna har ar bisarr! Elefanter, dromedarer,kossor, asnor, hastar och forstas katter o hundar blandas med all ovrig trafik.

Detta internercafe har en kass uppkoppling sa jag kan annu inte lagga ut nagra bilder 🙁
Det blir problem bara att svara pa e-mail ocksa…laste dina susanne! 🙂
Gar tyvarr inte att svara!

Nasta stopp blir i alla fall Pushkar….en liten by (ett pilgrimsmal) Kann enormt skont att komma ut ur dessa hektiska stader! 🙂

Ha det sa toppenbra dar hemma, sa hors vi snart!
Massa Karlek!
/Karin

About Karin Bostrand 40 artiklar
Alhamdulillah hirabil alamin.... Whatever you try to do, Only the sky is the limit.... -------------------------------- Mitt livs chans och drom kom till mig som om det var sant fran ovan :-) ------------------------------------ ”You see, señorita, mystery is important. To know everything, to know the whole truth, is dull. There is no magic in that. Magic is not knowing, magic is wondering about what and how and where.?” ------------------------------------ Den tama fĂ„geln satt i en bur, den fria fĂ„geln var i skogen. Den fria fĂ„geln ropar: ”O, min Ă€lskade, lĂ„t oss fly till skogen!” FĂ„geln i buren viskar: ”Kom hit, lĂ„t oss bĂ„da leva i buren!” DĂ„ sĂ€ger den fria fĂ„geln: ”Var finna, dĂ€r bakom gallret, en plats att breda ut sina vingar?” ”Ack”, ropar fĂ„geln i buren. ”Jag skulle i skyn ej veta, var jag skulle finna en pinne att sitta pĂ„...” /RABINDRANATH TAGORE ASTRONOMEN Det lilla barnet talar: ”NĂ€r den runda mĂ„nen om kvĂ€llen trasslar in sig i trĂ€dets grenar, skulle inte nĂ„gon kunna fĂ„ tag i den dĂ„?” Men min Ă€ldre bror skrattade Ă„t mig och sade: ”Min gosse lilla, du Ă€r det dummaste barn jag nĂ„gonsin sett. MĂ„nen Ă€r förfĂ€rligt lĂ„ngt borta frĂ„n oss, hur skulle man dĂ„ kunna fĂ„ fatt i den?” Jag sade: ”Storebror sĂ„ enfaldig du Ă€r! NĂ€r mor tittar pĂ„ oss genom fönstret och ler mot oss nĂ€r vi leker, kan du sĂ€ga, att hon Ă€r lĂ„ngt borta dĂ„?” Men min bror sade Ă€ndĂ„: ”Du Ă€r ett dumt barn. SĂ€g liten, var skulle du kunna finna ett nĂ€t stort nog att fĂ„nga mĂ„nen med?” Jag svarade:”Du skulle sĂ€kert kunna ta den med hĂ€nderna.” Men min bror skrattade och sade: ”Du Ă€r dĂ„ det dummaste barn jag vet. Om mĂ„nen kom nĂ€rmare, skulle du fĂ„ se, hur stor den Ă€r.” ”Storebror”, sade jag, ”vad du fĂ„r lĂ€ra dig mycket skrĂ€p i skolan! NĂ€r mor böjer sig ned över oss och kysser oss, ser dĂ„ hennes ansikte mycket stort ut?” Men Ă€ndĂ„ sade storebror: ”Vad du Ă€r för ett dumt barn!” -------------------------------------------- Alhamdulillah hirabil alamin....

Var den första som kommenterar

Svara till

Copyright © 2025 backpacking.se | Blue Ocean Travel Group | Kontakta oss