Resedagböcker

The Journey Begins…

10 februari, 2007 Karin Bostrand 0

Ciao!

Det är något som kommer tillbaka inom mig nu…….känslan som griper tag i mig varje gång jag inser att: nu är det dags….igen.
Underbar känsla!!!!! Hur ska jag någonsin kunna överge den?!

För även om det denna gång bara är en liten resa jag har framför mig, så uppfyller den en gammal dröm.

Susanne anlände till Venedig idag (hon ändrade sin biljett och åkte ner några dagar tidigare än planerat för att träffa vår Professor Kung:) Världen är bra liten……
Jag måste däremot tänka på de extra pengarna som förmodligen tar mig en bra bit på vägen till Bangkok under våren.

Jag åker alltså som planerat till Venedig på tisdagmorgon. Just nu försöker jag ha en bra framförhållning och har lagt i ordning lite kläder som ska med. Skulle ju vara skönt att slippa den där välbekanta ”sistaminutenpackningen” som allt för ofta sluter upp vid min sida 🙂

Jaja….bäst att jag återgår till packingen nu 🙂

Buonanotte
Arrivederci!!! 😉
//Karin

***Drömmarna är bara första delen av ditt livs mest fantastiska resa***

About Karin Bostrand 40 artiklar
Alhamdulillah hirabil alamin.... Whatever you try to do, Only the sky is the limit.... -------------------------------- Mitt livs chans och drom kom till mig som om det var sant fran ovan :-) ------------------------------------ ”You see, señorita, mystery is important. To know everything, to know the whole truth, is dull. There is no magic in that. Magic is not knowing, magic is wondering about what and how and where.?” ------------------------------------ Den tama fågeln satt i en bur, den fria fågeln var i skogen. Den fria fågeln ropar: ”O, min älskade, låt oss fly till skogen!” Fågeln i buren viskar: ”Kom hit, låt oss båda leva i buren!” Då säger den fria fågeln: ”Var finna, där bakom gallret, en plats att breda ut sina vingar?” ”Ack”, ropar fågeln i buren. ”Jag skulle i skyn ej veta, var jag skulle finna en pinne att sitta på...” /RABINDRANATH TAGORE ASTRONOMEN Det lilla barnet talar: ”När den runda månen om kvällen trasslar in sig i trädets grenar, skulle inte någon kunna få tag i den då?” Men min äldre bror skrattade åt mig och sade: ”Min gosse lilla, du är det dummaste barn jag någonsin sett. Månen är förfärligt långt borta från oss, hur skulle man då kunna få fatt i den?” Jag sade: ”Storebror så enfaldig du är! När mor tittar på oss genom fönstret och ler mot oss när vi leker, kan du säga, att hon är långt borta då?” Men min bror sade ändå: ”Du är ett dumt barn. Säg liten, var skulle du kunna finna ett nät stort nog att fånga månen med?” Jag svarade:”Du skulle säkert kunna ta den med händerna.” Men min bror skrattade och sade: ”Du är då det dummaste barn jag vet. Om månen kom närmare, skulle du få se, hur stor den är.” ”Storebror”, sade jag, ”vad du får lära dig mycket skräp i skolan! När mor böjer sig ned över oss och kysser oss, ser då hennes ansikte mycket stort ut?” Men ändå sade storebror: ”Vad du är för ett dumt barn!” -------------------------------------------- Alhamdulillah hirabil alamin....

Var den första som kommenterar

Svara till

Copyright © 2025 backpacking.se | Blue Ocean Travel Group | Kontakta oss