Fran Roatan till Caye Caulker

Roatan:
Vi bodde pa ett trevligt stalle med en halvhyfsad strand utanfor. Skulle man till den battre stranden fick man ta bat eller taxi i 10 minuter. Den var a andra sidan toppenbra men, dar fanns bara charterresenarer fran USA och Italien.
Vi trivdes bra pa Roatan och blev vanner med ett par tyskar som reste runt med campingbil, fran Canada, genom USA, Mexiko, Belize, Guatemala och var nu i Honduras. Allt hade fungerat forvanansvart bra om man bortser fran att dom alltid var tvugna att overnatta dar det fanns bevapnade vakter.
Vi traffade ocksa ett svenskt par som hade rest i El Salvador och Honduras och trots att killen var fodd i El Salvador sa hade dom blivit ranade i Tegucigualpa. Det var efter en jazzkonsert klockan 24 pa natten som en pickup som hade stannat och backat tillbaka. Ut hoppade 3 nervosa killar och riktade pistoler mot skallarna pa killen och hans far. Tjejen lat de vara. Bara att lamna ifran sig prylarna alltsa. De trodde att ranarna var poliser eller militarer……

Roatan-Caye Caulker:
Eftersom en av oss var trott pa bussakande och att vi var tvugna att resa tillbaka samma vag anda till Guatemala (eller vanta en vecka pa att en bat skulle ga) sa bestamde vi oss for att flyga. Det fanns direktflyg skravlades det om. AA, Atlantic Airlines heter bolaget och det lat ju seriost.
Taxi till flygplatsen klockan 5 pa morgonen. Har gor jag en dundertabbe: Jag glommer kameravaskan i taxin och upptacker det inte forrens jag kommit in i flygteminalen. Aven den basta kan gora fel. Fortvivlat springer jag ut men taxin ar borta. Vi hade blivit avslappt en bit ifran dar en bom var for. Flygplatsen hade inte oppnat. Till min gladje kommer taxin akande i morkret och ut kliver chaffisen med vaskan. Han blev omkramad ordentligt och fick lite grus jag hade i fickan.
Val inne pa flygterminalen ertappar vi vakterna med art titta pa porrfilm pa skarmen som ar avsedd for resenarerna…..
Till sist sa kom aven incheckningspersonalen dit sa vi kunde kopa biljetter till Belize City.
Efter ytterligare en halvtimme kom passkontrollpersonalen dit sa vi blev utstamplade.
Det stod tre plan pa landningdbanan och sjalvklart skulle vi med det minsta och skabbigaste. 19 platser fanns det i alla fall och vi hamnade lanst bak. Dom sa pa flygplatsen att vi skulle byta till ett annat i La Ceiba som skulle ga hela vagen till Belize. Vi har ingen storre erfarenhet av sma flygplan utan det ar alltid lika laskigt att aka med dom. Till det postitva maste val sagas att det var forsta gangen vi sett landningsbanan genom framrutan. Att det vinglades sa mycket nar man gar in for landning kunde jag inte ana. Speciellt inte bara nagon meter over marken.
Val nere sa kunde piloterna oppna sina fonster och hanga ut med armarna som om det var en bil dom korde. Glassigt nar dom kommer inrullande till terminalbyggnaden.

I La Ceiba far vi kliva av och vanta pa nasta plan. Det star ett stort jetplan, snyggt malat med palmer pa sidan och pa bakvingen. Visserligen till aren kommet men atminstonde nymalat. Nar dom lastar in dricka och sant sa star det en kille nedanfor och kastar upp backar till en annan som tar emot 5 meter hogre upp. Ser dessvarre inte att vara ryggsackar ar med bland bagaget nar dom kor ut vagnen med allt bagage. Attans, da. Forsta gangen vi inte har ryggorna som handbagage sa chabblar dom bort dom…….
Efter att ha svurit en stund ser vi vara ryggor komma pa en annan vagn med betydligt mindre bagage och pa vag at ett helt annat hall. Dom lastas in i ett likadant plan som vi kommit med. Ajajajaj, dom skickas tillbaka till Roatan var var forsta tanke. Det visade sig sedan att svi skulle med det planet till San Pedro Sula i vastra Honduras och darifrran skulle vi vidare till Belize.
Val i San Pedro far vi kliva av da planet tankades igen (gjordes ju aven i La Ceiba) och sen var vi 10 passgerare som akte sista biten av flygrutten. Fattar inte att det lilla tvamotoriga propellerplanet kunde flyga sa hogt. Nar vi kom in over Belize vatten sa sag man det fantastiska korallrevet som ligger utanfor kusten. Vi sag ocksa stora morka moln som visade sig innehalla regn och den sista biten var det riktigt vingligt.

Pa flygplatsen i Belize City bestamde vi oss for att flyga ut till Caye Caulker istallet for att ta taxi in till stan och sen bat over till on/atollen. Skulle bara bli dubbelt sa dyrt och planet skulle ga om en halvtimme sa vi slog till.
Det var bolaget Tropic air och planet hade bara en motor. Vi blev placerade pa olika platser beroende pa destination (det gick vidare till en annan o) och vikt. Britt hamnade i baksatet som var en tresittssoffa med fonstret i armbagshojd. Sjalv satt jag i ett eget sate med lika fin utsikt. Spannande flygning och nar vi landade kandes det som hjulen satt under arslet.

Caye Caulker:
On ar inte hogre an ca: en meter over havet och ett korallrev ligger ca: 600 meter utanfor. Stranderna ar inte mycket att hurra for men det ar harligt trivsamt anda. Har aker man runt med sma golfbilar eller cyklar, om man overhuvudtaget maste aka. Allt ar inom gangavstand. Vi bor pa ett hotell direkt pa stranden med havsutsikt fran verandan (och sangen).
Helt enkelt underbart. Har blir vi kvar nagra dagar.