Fran Granada tog vi bussen in till Managua dar vi bytte till buss mot Leon.
Dar tar vi en taxi till ett hostel som dom gjorde reklam om pa Oasis dar vi bodde i Granada. Britt inspekterade stallet som inte fick godkant utan var i ruffigaste laget. Hon sprang och kollade ett annat stalle i narheten medan jag svepte en cola. Nar hon kommer tillbaka en kvart senare berattar hon att det stallet var annu varre. Nu far jag fortroendet och letar reda pa ett relativt nybyggt stalle som vi passerade pa vagen med taxin. Hotell Europa slog vi alltsa till med.
Leon ar en mer sliten stad an Granada och med aldre bebyggelse i. Bland annat centralamerikas storsta Catedral, som var valdigt vacker innuti med fina malningar. Vi kakade pa en trestaurang i narheten och tog med det vi inte orkade och gav till ett gatubarn utanfor. Nagot vi tycker kanns bra och som verkar uppskattats.
Dagen efter tog vi en buss fran Leon till Chinadega dar vi bot till en minibuss som gick till Guasaulpe (gransen mellan Nicaragua och Honduras). Innan nagon hann kliva ur minibussen sa stormades den av cykelrichaforare (eller vad det nu kallas for i centralamerika). Massor med armar stracktes in genom fonstren och 2-3 stycken forsokte komma in genom dorren samtidigt som vi forsokte komma ut. Alla tjattrade i mun pa varandra. Snacka om kaos. En lirare forsokte med taktiken: kidnappa ryggan (forsoka slapa ivag den till just hans richa). Till sist lyckades vi tranga oss ut, med kontroll over bagaget och medan jag, som inte kan mer pa spanska an cerveza och gracias, hade 6-7 stycken tjattrande och slitande kring mig sa diskuterade Britt lungt med en av dom vilket till slut blev att vi hamnade i en richa som tog oss over en lang bro till Honduras. Det var forsta gransen pa den har resan som vi brytit vart traditionella promenerande over granserna.
For intresserade kan sagas att dom tog 2 dollar i utreseskatt i Nicaragua och 3 dollar i intrade till Honduras.
Har hade vi tankt aka till en stad som heter Choluteca for overnattning innan vi fortsatter till El Salvador men, vi fick syn pa en microbuss som det stod directo pa. Den visade sig ga direkt till El Amatillo vid gransen pa 2 timmar. Vi slog till och chansade pa att hinna fram innan morkret.
Ingen av landerna kravde nagon betalning vid passeringen av gransen in till El Salvador och vi atergick till traditionen att promenera mellan landerna.
Vi satte oss pa en ny buss som gick via Santa Rosa till San Miguel som har en bra ordnad busstation och 2 hotell mittemot. Vi har nu intagit det ena…….
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.