Sihanoukville…

Söndag och fjärde dagen i Sihanoukville. Så what the heck finns att säga om den här gudsförgätna hålan? Inte mycket. Vi är inte imponerade. At all. Vet inte vad vi hade förväntat oss, men inte det här. Det är smutsigt. Nedlusat med vita, blekfeta västerlänningar. Stranden är ett förstoppat, sandigt myrornas krig, där sol- och öltörstande vitingar trängs med horder av försäljare som inte accepterar ”nej” som svar. Lemlestade tiggare. Drösvis med identiska beachbarer som basunerar ut mantrat über alles ”Anchor Draft 50 cent”.
Staden i sig är svåröverblickad då den är väldigt utdragen och uppdelad i nichade områden. Det finns ett downtown med det vanliga, asiatiska småstadsutbudet (banker, minimarts, bilverkstäder, igenbommade restauranger, en marknad), sen finns ett red light district med barer, kass musik, dodgy business och märklig stämning. Sen finns såklart beachområdet, där vi bor nu, där allt kretsar kring strand och fylla. På ett outhärdligt, totalt ocharmigt vis.
Och att ta sig från ett hood till ett annat tar typ tio minuter med moppe. Där emellan är bara dammig väg. Konstigt.

Vi känner helt klart att vi fått vår beskärda del (och mer därtill) av Sihanoukville och imorrn drar vi vidare. Halv åtta imorronbitti tar vi bussen upp till Phnom Penh. Ser fram emot att få se det med egna ögon.

Nog för att vi bara varit här i ett par dagar, men känslan här är helt annan än i de andra närliggande länder vi besökt. Det känns hårdare och ruffigare. Inte lika avslappnat som andra ställen. Det känns i luften att det har pågått en hel massa skit i det här landet. Och det är en märklig känsla att veta att alla över fyrtio man ser har levt under vidrigt förtryck och upplevt Hell on earth.
Men det skall bli väldigt intressant att få se mer av landet, träffa människor och få en bredare bild av Kambodja.

Kramiz-bananiz på er!
/p