Namaste broder, systrar, vanner o familj! <3
Det har hant en hel del sen sist, o ska forsoka delge det med er sa gott jag kan. Valkommen till mitt liv kara lasare! <3
*Corona-tider. Eller Matrix-tider som jag kallar det. Inlast pa ett guesthouse sedan 40 dagar tillbaka. En annorlunda tid helt klart. Men aven om det ibland kryper i kroppen, da vi bara far ga ut mellan 07-10 valjer jag att se det positiva med allt…
Varat guesthouse ligger belaget i borjan av Himalayas bergskedja, med den enormt heliga smaltvattenfloden Ganga ringlandes o pulserandes bara 5 m harifran.
Vi har en alldeles underbar Indisk man (som fortfarande nynnar nar han diskar Moa) som lagar mat fran sitt stora Indiska hjarta, o aven om utbudet ar begransat, sa har vi det gott.
Dagarna forsoker fyllas med gladje, positivitet o hopp, men ibland kanner vi oss bara instangda o uppgivna.
Vi som bor har har blivit en liten familj o vi forsoker stotta varandra i det som dyker upp efter basta formaga. Manga har gatt igenom otroliga ”inre renoveringar”, dels for allt osakert man blir matad med fran alla hall o dels pga att man ar fast o inte kan fly ifran sig sjalv o sina tankar i ett santhar lage. Man far vare sig man vill eller ej ta tag i det som kommer upp, sitt otalamod, sin oro, sina morka tankar, sina relationer…o for manga som inte ar vana med detta kan det vara jobbigt att deala med det.
Tempot ar lagt, mycket tack vare den hoga temperaturen som ligger mellan 30 o 35 grader.
Om mornarna forsoker dom flesta att ta en promenad eller bara att ta sig ett svalkande dopp, men under dagarna hanger majoriteten i sina rum under flakten, for att inte forvandlas till en varm blot sack.
Sedan kommer den efterlangtade solnedgangen o da vagar sig alla ut pa den gemensamma oppna ytan for att dricka en kopp te eller kaffe, folja svalornas aviga flygningar, dansandes till nagon som spelar musik eller bara njutandes av att se hur nattens morka kappa sakteliga sveper ut sig over den magiska utsiken.
Men en sak har vi gemensamt; vi forsoker alla fa tiden att ga pa vara egna satt.
Jag slukar bocker, lyssnar pa dokumentarer, lagger patiens, vilar o har styrt upp en malningsdagbok med en malning om dagen for att kunna fa ur mig allt jag inte kan satta ord pa samt for att kunna ha ett minne med mig att se tillbaka pa i framtiden – det ar ett otroligt spannande projekt! <3
Att fa uppleva en sadan har enormt annorlunda tid ar en gava, det ar det jag alltid landar i!
O varfor Matrix-tider? Jo, det borjade lockout-dag 1 nar mina halsmandlar var lika stora som golfbollar o jag at en vattnig grot-soppa utan smak. Da slog det mig forsta gangen. Sedan dess har jag mer eller mindre kant mig som en av filmkaraktarerna. En utopisk/dystopisk tid, dar gransen mellan verklighet/drom ar harfin ibland. Folks uppvaknande att medier kanske egentligen inte gar att lita pa (massvis med falska nyheter har cirkulerat dessa tider), varfor stangs hela lander ner utan kommunikation till folket – vad ska vi egentligen vara radda for (nar fler dog i forkylningar i USA forra aret an vad som ar fallet nu bara for att denna influensa har fatt ett namn…). Etc etc plus. Kan fortsatta sahar lange, men nojer mig med att denna tid ar ett stort uppvaknande for oandligt manga i varlden. Nog sa. Fler anektoder:
*Jag har inlett en myggpakt med migsjalv. Den gar ut pa att jag inte ska sla ihjal en endaste mygga! I gengald ska inte myggorna stora mig om natterna. Detta i samrad med den allsmaktiga mygg-guden. O det fungerar! Helt otroligt! Medans andra sprayar sig fulla med diverse medel varje kvall o flyr minsta lilla ljud, sa sitter jag dar helt lugnt, tar en till mun av mitt te o bara njuter. O medans andra klagar over hur deras natter blir forstorda, sover jag sott likt ett litet barn o vaknar upp som en pensionar 0500 utvilad o pigg pa att starta dagen. Hahaha!
*Trots de spokligt odsliga gatorna dyker det da o da upp en moped, o trots att den kor dar helt sjalv tutar den var 10onde meter, da man i Indien kan halsa, sjunga o beratta om hela sitt liv med hjalp av diverse tut-kompositioner… hahaha!
*Djuren har saklart fortstatt vad som hander i varlden (har ni inte sett filmer fran hur dom tar tillbaka staderna sa sok pa youtube efter detta – magi!) o det aven har. Jag har sett uttrar ett antal ganger har i floden, o det ska tydligen vara extremt ovanligt. Massvis med faglar kommer tillbaka (jag har saklart en fagel-dokumentations-lista har – just nu 37 olika fagelsorter – o haromdan dok det upp en ny sort o jag skrek rakt ut till en fagel-broscha som kom springandes o tillsammans delade vi denna gladje, medan ett par andra kom ut ur sina krypin o undrade vad det var fragan om haha) o vanner har visat mig filmer pa hur hela elefantfamiljer gar ner o badar i floden samt jaguarer som korsar gator bara ett par stenkast harifran. Wow!
*Tom polisen i Indien ar rolig. Forra veckan bestraffade dom ett par Israeliska killar som var ute pa gatorna utanfor den tillatna tiden med en helt bisarr grej. Dom var tvungen att saga ”I’m very sorry” 500 ganger. Rena Simpsons-episoden – fast live! Whahaha.
*Nar jag skulle kopa ljus till mitt rum tog forsaljaren dom ifran mig o i en helt naturligt invand rorelse slangde han dom stenhart i marken mitt framfor ogonen pa mig for att bevisa att dom hade ”en Indisk okrossbar kvalite”. Whahaha snacka om att jag blev hapen.
*Jag har provat att vara tyst 4 dagar i rad for att komma narmare den inre rosten, men aven provat att vara blind en dag.
Det har lett till att min inre resa fatt nya dimensioner o mitt talamod, min tillit, min intuition, mina drommar, mina minnen o mina forhallningssatt borjat vaxa at alla mojliga o omojliga hall.
Till exempel har jag fatt uppleva hur man i stunden kan forandra sina kanslor fran dom morkaste o negativaste till att skratta o verkligen njuta av dom.
Till att se att vi manniskor oftast fastnar i varat eget universum, istallet for att zooma ut o vara i det allsmaktiga o universiella universumet som vi delar (kort sagt steppa ut fran jag, jag, jag till vi, vi, vi). Genom detta upplever man inte ord mot ord eller gar vilse i sina eller andras formuleringar. Vi delar bade tankar, ideer o lardommar o nar vi inser att vi alla ar broder o systrar behover vi inte ta livet sa personligt o vi kan behalla latthet, gladje o karleken mellan varandra pa ett helt annat satt!
Jag har insett att karleken ar det enda som i grund o botten kan laka oss, o inte medeciner, mat eller annat som bara tar bort symptomen…
O hur allt i livet egentligen handlar om tillit – nar man ar som mest hopplost forlorad i en negativ spiral -for livet gar saklart upp o ner- kommer en person med en t-shirt med texten ”breath in courage, breath out fear” eller ”BElieve in YOUrself” forbi. Wow, som att Paulo Coelho’s ord ”varldssjalen” har hort en… Tillit! <3
Till sist vill jag beratta att familjen har har pratat om ”hur bra Sverige tagit denna katastrof” o hur imponerad dom ar over att Sverige inte helt ha gatt in i radsla o stangt ner allt, till bekostnad pa invanarna i landet. Vi ska vara stolta for att vi bor i Sverige! Tack!
Det var allt for denna gang. Jag hoppas att vi ses snarare an vi tror o att vi kan motas i en efterlangtad kram.
Tack for alla tankar som ni sander.
Ta hand om er!
Jag alskar er!
Hallo Indienfarare! Så roligt att läsa din dagbok och få höra lite mer om hur du mår (nåja, den versionen du skrev var väldigt mild jämfört med vad du berättade i telefonen…). Äntligen -så dags nu- har jag lyckats skapa en inloggning så jag kan kommentera – det tog nog en halvtimme av klickande, puh. Så underbart att ha en så klok son som klarar de flesta svårigheter du utsätts för i livet. Jag känner mig helt lugn med att vad som än händer så klarar du det! Jag är faktiskt stolt som byggt den grunden. Kram, älskar dig!