kom fram till att jag inte har skrivit om mina upplevelser i ”the Banana Business” an. eller kanske mest intressant, mitt traktorjobb.
Som ni kanske redan har last i Malins inlagg blev det en nagot forvirrad inledning pa var start i Innisfail, men det slutade med att jag fick traktorjobbet. Anda informationen jag fick var att nagon som hette bernie skulle komma och hemta mig 5.45 pa morgonen efter i en pickupp, samt det klassiska: lunch, shoes, water, hat!
5.45 satt jag redo ute pa hostelets veranda och vantade nar en mycket skitig pickupp svangde in framfor hostelet och en kille i langt har, med sorgekantade naglar och en trasig bla overall hoppade ut och sa: g’day, look’n for someone who’s drivi’n the tractor. sagt och gjort, hoppade in i den smutsigaste bilen jag nagonsin sett. jorden i norra queensland ar rod, och blandat med olja och vatten smetar den ner en bil (och mina byxor) ganska rejalt. Bernie la in en vaxel i sin (vad det sag ut som nagot hemmabyggda vaxelsystem) och vi akte ivag. innan vi hade kommit ut fran innisfail stannade han utanfor en supermarket varpa han sa: ”well Louisa, you better move over” varpa en annu skitigare man hoppade in brevid mig pa det lilla satet. resluterade i att vaxelspaken i stort sett hamnade mellan mina vader och att jag satt inklamd mellan dessa tva frammande man nar vi skumpade ut langt ut pa landsbyggden utanfor innisfail pa sma otillgangliga vagar…
traktorjobbet gick ut pa att jag skulle kora en traktor (inte en svensk modell med standard hytt, utan en enligt svensk lag hogeligen forbjuden oppen, rostig gammal sak) pa ett falt med plantor. Pa traktorn fanns en tank med gift och bernie och den andra killen Pete, gick efter med slangar och besprutade plantorna. Eftersom traktorn hade minst (absolut allra minst!) fem vaxelspakar, som var som grallimatik for mig, lyckades jag inte backa och vanda traktorn nar vi skulle in mellan nasta plantrad pa faltet. Losningen: jag hoppade upp pa hjulkapan pa bakhjulet och satt dar och dinglade med benen medans Bernie vande. Fullkomligt livsfarligt! valde sjalv att hoppa ner och sta och vanta andra gangen!
nagot som var roligt var att faltet lag uppe pa en kulle och att utsikten var fantastisk!
Spenderade resten av veckan med att sortera bananer pa IBC, som Malin redan har berattat om. Valdigt trakigt, enformigt och jobbigt med tre chefer som hela tiden kom och gav olika direktioner, men pengar ar alltid pengar!!! 🙂
val nere i Sydney som vi ar nu igen, kommer jag forsoka soka jobb pa lite mindre spannande stallen, t.ex. restauranger och coffeshops 🙂
Stora kramar
/Lovisa
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.