God jul & Gott nytt! Ursakta att jag inte skott avrapporteringen men jag har befunnit mig pa svindyra snobbtrekkarorter dar man tvingas betala lika mycket for internet som pa Seven Eleven hemma i Sverige… Men nuuu, nuuu ar jag pavag uppat igen, till sommarvarme och U-landspriser! Jag och en Israel som heter Oded har bestamt oss for att lifta fran Los Antiguos till Bariloche (ca 30 h med buss) men pa den chilenska sidan, langs samma vag som Che Guevara korde sin motorcykel, varldens vackraste: Carretera Austral. Vi har skruvat charmen pa max och haft grymt flyt sa vi befinner oss redan i Coyahaique, 20 mil pa vag! Oded har ett talt som vi sover i langs vagen. Till middag lagar vi ris alternativt makaroner med tomatsas och till frukost havregrynsgrot. Operation spara pengar har borjat!
–
Den argentinska julen var fortrafflig trots att den blev utan sno, Kalle Anka och den sega vantan pa julklappar!
Kvallen den 23:e december satte jag ner foten. Jag hade fatt nog av den israeliska hogtiden Chanuka som hagrat de tre tidigare kvallarna sa jag lagade risgrynsgrot och inforskaffade en lada billigt rodtjut som jag kokade ihop med ingefara, socker, kanel och nejlikor. Till en borjan smakade den hemmagjorda gloggen riktigt vidrigt men ju mer socker jag tillsatte, desto battre. Yarons spontana kommentar var ”disgusting!” men sedan trollbands han av den exotiska svenska julupplevelsen och fyllde pa glaset igen…
Pa mitt hostel bodde aven lilla, lilla Corinne och hennes pojkvan Ander (ett fransk/baskiskt par i cirkusbranchen.) Julaftonen till ara hade de kopt sa mycket ingredienser de orkat bara hem fran affaren som de skivade, slangde i en gryta och kokade i drygt 3 timmar, ”ju langre man kokar desto godare”, (nastan segare vantan an julklappar…) Men resultatet, Marockans Tadjin, blev utsokt och under tiden vi vantade snaskade vi baskiska forratt – Pinchos.
Till efterratt doppade vi melon och korsbar i chokladfundue. Lyx! Yaron (som latt skulle kunna salja sin sjal for choklad) var extatisk och upprepade att han skulle bli mannen som forde denna dessert till Israel.
Vid 23-tiden ikladde jag och Corinne oss varsitt par iogonfallande glasogon och gick ut for att fortsatta julefirandet med ol. Pa Calafates gator ljod musik fran olika julfester sa vi dansade fram, i stora, svavade rorelser. Forbi manniskor och forbi restaurangfonster.
Nar vi kom gaende langs huvudgatan San Martin sag vi jultomten med sin sack slangd over axeln slinka upp for en grand. Corinne sprang efter honom och sa att nu nar hon sag honom for forsta gangen i sitt liv kunde han inte bara springa sin vag. Tomten instamde trots sin stress, slangde till oss godis fran sacken och forsvann ivag igen.
Efter nagra ol pa ett klassiskt turistigt Calafatehak och ett langt dansframtradande av Ander och Corinnes minisallskap Martin stack Corinne och Ander hem for att kora trynet i kudden. Jag gick vidare till kvallens fest – Kaos – dar jag markligt nog traffade pa Joel, Petta och Widman, svennarna fran Uruguay.
De var lika packade som vanligt. Kaosfesten bjod pa daligt 90talselectro, prostituerade och transvestiter. Jag dampade tristessen genom att bli upphanglad av Joel.
Jag hade kommit hem klockan sex pa juldagsmorgonen sa jag kande mig som en tragisk pol nar jag vaknade och bestamde att detta var borjan pa mitt nya liv. Med denna nya vision i sikte gick jag ut och sprang nagra kilometer varpa jag stannade pa en ang dar jag gjorde yoga anda tills Patagonien bestamde att det var dags for annu ett sporegn. Jag fick springa vidare.
Dagen darpa hyrde jag tillsammans med Yaron och hans tre israeliska vanner bil for att aka och kolla pa Perito Moreno glaciaren. Israeler har en utmarkande kansla for bargains sa de visste naturligtvis att detta var det billgaste sattet att ta sig till Perito Moreno. De lag dessutom inne med informationen att vakterna till nationalparken anlander vid 8-tiden sa om man aker dit innan ar intradet gratis. Mycket riktigt! Jag var egentligen inte sa intresserad av att se Perito Moreno eftersom vi sett Glaciar Grey i Torres del Paine, men nar vi anlande vid 7-tiden (naturligtvis samtidigt som 100 andra bargainande israeler) och skadade denna dramatiska attraktion andrade jag raskt uppfattning. Blaa skarpa torn som reser sig 60 meter upp ur isvattnet i ojamna formationer och som medan man beundrar dem faller isar, stupar ned i vaken och orsakar stora svallvagor och ljuder som akknallar. Helt sagolikt, man tror inte att det ar sant!
Nu hade jag fatt nog av Patagoniens is och sno och blast och ville till varmen, sa vad gjorde jag? Jag kopte en bussbiljett till El Chaltén, sjalvaste istiden. I samma stund som jag klev av bussen angrade jag mitt val djupt. Det blaste storm. Jag var ensam med min tunga packing och ikladd alla vinterklader min vaska hade att erbjuda.
El Chaltén ar en liten hala dar allting ar dubbelt sa dyrt som i ovriga Argentina. Mitt i ingenstans, omgivet av grusvagar. Hit dras klattrare som flugor till en sockerbit. Detta p.g.a. att bergen runtom erbjuder forstklassig isklattring. Manga av dem stannar i veckor, manader, for att invanta bra vader och kunna gora klattringen. Klattrarna trangs i El Chaltén tillsammans med europeiska alpturister ikladda North Face fran topp till ta och som man formodligen ser sittande lika mycket och avnjuta goda middagar pa nagon av snobbrestaurangerna.
Vill man harfiran gar det typ en buss varannan dag norrut. P.g.a. detta fanns det till mig ingen biljett tillganglig forran kvallen den 31:a december, klockan 23.25. Sa jag fick fira det nya aret pa en buss (det bjods pa champagne dock, detta ar Chile)
Jag insag mitt ode och sag till att gora det basta av El Chaltén och gjorde tre stycken dagstrekkar, 4 h, 8h samt 6h till Fitz Roy och Cerro Torre. HELT GRYMT!
Nar jag kampat uppfor i 3 h och nadde Camp Poicernot sag jag tva valbekanta figurer sitta vid ett uppslaget talt och dricka kaffe och roka varsin cigarett – Yaron och Uncle Pete!
*Uncle Pete ar samme galna amerikanska 60-aring som bott med oss pa hostel Josmar i Puerto Natales och dragit igang ett helt hostel med sina drinkinggames 1)stoppa ett 100pesosmynt mellan skinkorna, knip ihop, ga 5 meter, slapp och pricka ett glas (Jag var den enda som lyckades for ovrigt) 2) Sta pa ett ben och fanga en avklippt vinlada med munnen. Alla knep ar tillatna sa lange endast en fot ar i marken. Tyckte du detta var enkelt? Da klipper vi ner den en centimeter!
De tre sista tappra tavlingsbidragen var Sverige, Holland och Kalifornien men segern gick till Holland! *
Efter att Pete tillrett aven mig en kaffe gjorde jag tillsammans med Yaron den sista kraftanstrangningen upp till Fitz Roy; 1,5 h rakt uppfor. Stora spetsiga glaciartackta berg med ett otal vattenfall som stupar ner i tva isblaa laguner. Jag kliade mig i ogonen och nop Yaron i armen men den var fortfarande kvar. En mycket storre hojdpunkt an tornen i Torres del Paine(iofs battre tur med vadret ocksa…)
Om nagon mot formodan orkat lasa sa har langt sa ska jag iaf sluta skriva nu for jag har ont i fingrarna och maste forsoka hitta nagonstans att tvatta mina lortiga klader.
Ta hand om er och kla pa er ordentligt hemma i kylan!
Nasta uppdatering blir om snalskjutsarna pa Carretera 😉
Puss och Kram!
saknar dig
Gott nytt år lilla älsklingen!
A jag dig Linnpan 🙁