Goooooooa gubbar

Hej alla sma snoppor!!

Vad som egentligen hande med Pokka fick vi aldrig veta men han sa att han har hogt blodtryck sa formodligen nagonting med det eftersom vi den dagen hade gatt i 9 timmar och hojdskillnaden var narmare 2000 m.

Bussresan fran Tatopani till Beni var klockren. var som helst i Nepal dar det ar nagolunda platt gar det bussar sa vi trangdes 30 pers i en minibuss som korde pa smala och extremt steniga jordvagar dar det stupade ner precis previd ibland korde vi tom ner i vatten 😛

Dagen efter drog vi vidare mot Sinauli for att dar korsa gransen efter 6 timmar i lokalbuss som vilket inte blev en allt for kul upplevelse. Rickshaw snubbarna som korde oss over gransen dumpade oss pa nan loppig resturang dar det stod massa snoriga barn och luktade skit. Vi blev ombedda att vanta dar i en timme for att vara kvitton som det var stamplat PAID pa skulle konverteras till biljetter. Nar klockan slog 17 och vi hade vantat i en timme hade vara biljetter fortfarande inte kommit och folket som satt pa resturangen bara blangde ilsket pa oss. Hollandaren som vi nu var i sallskap med gick for att kolla upp dem och kom strax tillbaka for att meddela att bussen vi skulle ha akt med inte skulle avga eftersom det var for lite folk och att vi skulle fa aka en buss som gick om ytterligare en timme men hans en halvtimme senare. Nu vadrade vi verkligen lurendrejeri eftersom vi hade kopt biljetterna exakt samtidigt och pa samma stalle, sa vi antog att de ville vanta tills det blev morkt och sedan separera oss. Efter mycket tjat uppdagades det att buss- och tagbiljetten vi kopte pa den nepalesiska sidan av sinauli som skulle ta oss till Varanasi naturligtvis inte gallde i Indien och nar man har passerat gransen far man inte komma in i Nepal igen. Sa vi fick betala det dubbla for en ny tagbiljett och ta lokalbussen.
Val pa bussen laste vi att detta inte var en ovanlig foreteelse och att det ar vanligt forekommande att folk blir hotade att betala overpriser pa bussbiljetter till bussar som inte ens existerar.

Tva dagar i Varanasi som ar precis sa som man tanker sig indien, trangt, sjukt mycket folk, smutsigt, hogljutt och manniskor och djur lever sida vid sida i samma hygien. Trots detta sa fungerar det och manniskor ar glada, ett vackert orgaiserat kaos! Vi gick langs med Ganges for att se denna heliga flod dit manniskor fran hela varlden vallfardar for att bada och for att do. Vid stranden pagar kremeringsceremonier 24 timmar om dygnet och ca 120 kroppar branns. Dessa dumpas sedan i Ganges.

Nattaget fran Gurakpur till Varanasi hade gett mig en forkylning eftersom tagfonstrena inte ar tata och de kor med dorrarna oppna sa vi var inte sa pepp pa ytterligare 40 h i tag till GOA sa vi tog nattag till Delhi varifran vi sedan tog ett budgetflyg.

Goa ar fortfarande paradiset pa jorden. Maten ar himmelsk sa vi badar i gronsaker och konstiga bonor, lordag och onsdag samlas alla Indiens forsaljare pa marknaderna i Anjuna och Arpora och det blir for mig o Elli en shoppingens New York, manniskorna ar harliga, musikkulturen ar mitt i prick. Och ja Linn, det vimlar av hunks har, hade du vart har hade det vart Galonbyxer o gummistovlar PA!

Efter tre dagars hang pa Ninebar har vi styrt vara hightech moppar som kostar oss 20 kr om dagen mot Arambol och vi bor just nu pa ett tak for 50 rupier/ natt med tre Israeler en Slovenier samt en Hollandare ganska nara stranden. Haha sa vi sover under bar stjarnhimmel till ljudet av havet, enda problemet ar att Elli ar stationerad rakt under en palm och ar radd att en not ska trilla ner i huvet pa henne nar hon sover.

Har precis druckit varsin farskpressad juice o idag ar det karneval pa stranden sa vi ska ner dit o hanga nu och eventuellt forsoka bada vilket vi inte har gjort an :p

Puss Puss!!