Olivias fantastiska mamma Anny gar upp tidigt och trots plagande baksmalla efter gardagens tillstallning lagar hon sin specialare: dansk grot med smor socker och mjolk sa jag skall ha ordentligt med bransle nar jag borjar. Och efter denna fantastiska frukost kramar jag hejda till alskade Olli och staller mig utanfor hennes hyreshus i Hasselby och stracker ut tummen.
Andra forbipasserande bil tar med mig till en motorvag/huvudled. Jag ar dock pa jakt efter en stor bensinmack i anlutning till motorvagen soderut, och detta sager jag till nasta bil som stannar, vilken menar att han ar pa vag till Kista och kommer passera en stor pafart till motorvagen soderut dar det finns en bensinmack. Han skrattar nar jag sager att jag ar pa vag mot israel men medger att han nog mest ar avundsjuk for att jag satter i verket nagot som han sjalv skulle velat gora. ”Vad synd att jag bara skall till Kista, vi skulle kunna haft manga intressanta diskussioner” sager mannen, och onskar mig lycka till.
Val framme pa en bensinmack mellan Kista och hasselby gard inser jag att jag akt i helt motsatt riktning mot vad jag borde och hamnat pa varldens samsta stalle. Efter misslyckade forsok om att fraga de tankande manniskorna som antingen skall runt hornet eller till Kista gar jag istallet med min nyskrivna skylt Malmo och staller mig pa motorvagspafarten dar det i skuggan arstidsenligt ar minusgrader och frost… Det kanns som att ett isberg borjar vaxa pa huvudet och efter en haltimme av ignorerande aldre par och en och annan som pekat fuck you ger jag upp och gar tillbaka till bensinstationen. En bil vevar ned rutan och i bilen sitter ett romerskt zigenarpar, en man och en kvinna. ”Vart skall du?” Fragar dem diskret. ”Motrovagen soderut, mot Malmo” sager jag. ”Aha, ok, dit skall inte vi” sager mannen. Jag gar ivag och haller farskt i minnet historier och fordomar om zigenare i snygga bilar med pistoler och knivar i alla former och farger som lurar under satena och kjolarna. Snart ser jag en hand sticka ut ur den gra audin och zigenarkvinnans hand vinkar mig tillbaka och fragar mig igen lika diskret… ”Du, har du 7 kronor att lana mig?” Jag sager nej varpa hon anda tranger sig ut ur bilen i sin stora kjol, gar in pa bensinmacken, kommer ut igen, varpa den graa audin aker forsvinner ivag fran bensinmacken. Snart finner jag en man som ar pa vag till Bromma och jag lyckas overtyga att ta med mig till Jarva Krog.
Fran Jarva Krog far jag lift med en uppkladd aldre man fran Libanon med sina tva lika finkladda soner i baksatet. ”Ar ni pa vag pa fest?” fragar jag och mannen svarar att de ar pa vag till en religios sammankomst; de ar Jehovas Vittnen. Vad man an har for uppfattning av Jehovas vittnen, sa ar denna mannen mycket trevlig och oppensinnad och berattar att han
efter att ha kommit fran kriget i Libanon sokt svar pa sina existensiella fragor i flera religioner, bland annat i Buddhismen, men att han funnit att den vagen som passar honom bast ar Kristendomens vag. Han sager aven att han vill ge samma mojlighet till sina barn, att de skall fa valja sjalva, men att de redan blivit valdigt upptagna av kristendomen. Barnen verkar synnerligen valuppfostrade och inflikar med viktiga bibliska artal under de religiosa diskussionerna mellan Jarva Krog oich Skarholmen.
Med mannen som varit ytterst trevlig och hjalpsam och kanske trots alla fordomar uppmanat mig att soka min egen vag som inte nodvandigtvis behovar finnas i kristendomen slapps jag av pa en ny bensinmack i skarholmen.
Jag far skjuts till Sodertalje av en man som inte sager att ord pa hela vagen dar jag snart har lift med en Iransk man, Mohammed, som ar pa vag fran jobbet pa scania till sin flickvan i Norrkoping och med vilken han samma kvall har basta bordet pa dansbandskampen och ar exalterad over att de kanske skall fa komma med pa TV. Med Mohammed som verkar vara en san dar genomsnall kille har jag manga intressanta samtal om karlek och religion innan han slapper mig pa en bensinmack i Norrkoping.
Pa bansinmacken passerar inte en kotte sa jag gar vidare i riktning E4 soderut och vid ett rodljus stannar (trots att det ur ett trafikvettsavseende ar hogst omoralisk) en folkabuss med ett fantastiskt par i medelaldern som ar pa vag till Lindkoping. De bjuder pa kaffe och berattar att deras som som ar 19 nyligen liftat till Syrien och att de sjalva liftat en hel del.
Kvinnan ar lite orolig for mig medan mannen tycker att det ar en klyscha att vara orolig for mig bara for att jag ar tjej och ensam och menar att allt handlar om installning… Ar du positivt installd till att du klarar detta, kommer du att gora det.
Fran en motorvagspafart i Linkoping far jag lift med en kvinna som aldrig tidigare i sitt liv tagit upp nagon liftare, men som menar att nar hon sag mig var hennes spontana tanke ”klart hon ska aka med!” Kvinnan berattar att hon har en dotter pa 20 ar som inte vet vad hon vill bli annu och i avvaktan jobbar pa Burger King. Hon menar att hennes forsta erfarenhet av liftare varit valdigt positiv och sager att hon blivit inspirerad och skall tipsa dottern om att resa.
Fran Mjolby motorvagspafart blir jag upplockad av en konstnar som ar pa vag hem till Halmstad fran en vernissage i Arboga. Han visar nagra alster som ar sammanhangande och surrealistiska hus och gator malade pa tra i 3-dimension. Mannen ar sa duktig att klarar att livnara sig enbart pa sin konst och har for narvarande aven en utstallning som pagar till mitten av oktober i Paris som han rekommenderar mig att besoka om jag passerar Paris. Jag tackar for aran att fa lift med en san stor och duktig konstnar nar Mas Persson lamnar av mig pa en bensinmack i Halmstad och lamnar med mig en pase notter, om jag skulle bli hungrig.
Klockan ar runt 22 och det verkar hopplost att komma harifran. De flesta som passerar bensinmacken en fredagskvall ar coola killar i keps och hardsminkade tjejer i 18 arsaldern med hogklackat och plattangat har som skall kopa cigg och skall vidare pa fest. Det ar tillraga pa sa kallt att jag far ga in och ut i varmen i intervaller, trots att jag ar bra kladd. Jag bestammer mig for att ga och leta upp motorvagspafaren istallet men far en athutning av forbipasserande polisbil innan jag ens kommit fram for att jag inte gar pa gangbanan och vilka dubbelkollar att jag ar medveten om att liftning fran motorvagspafart ar strangt forbjuden.
jag gar saledes tillbaka bensinstationen med svansen mellan benen dar jag till min stora lycka far lift med en man som skall hela vagen till malmo!
Mannen ar hog skatteadvokat som tjanar 1 000 000 om aret pa de 3 manader han jobbar, och har fritid resten. Han forklarar att Sverige ar ett av varldens mest fordelaktiga lander att vara egen foretagare i och att han aldrig mer, om han inte behover, kommer att vara anstalld igen. Han berattar hur olika skatter fungerar och hur det gar till nar de rika blir rikare. och berattar aven om sina erfarenheter fran sin tid som reseledare pa kreta dar han fatt genomfora polisuppgifter med 15ariga jenter som avlidit i moppeolyckor eller rakat ut for annat. Hans kontenta ar: VAR FORSIKTIG! och han ger mig massa anvandbara tips.
I Malmo kor han och visar mig oljehamnen och fargan som gar till Tyskland. Utanfor star mangder med langtradare och vantar pa sin tur att fa kora pa, men hela parkeringen ar omgiven av taggtrad… Vill du att vi kor tillbaka och forsoker hitta ingangen sa du kan ga in och fraga dem? Undrar mannen. Men jag vill forst av allt komma till en bensinstation och fa nagonting att ata, jag ar helt skakis av att bara ha atit grot och tva bananer pa hela dagen. ”jag gar tillbaka hit senare…”
Jag forsoker senare finna vagen tillbaka till oljehamnen till fots, vilket visar sig ta 45 min och inte alls vara sa nara som mannen sagt till mig… (troligtvis for jag tagit fel vag…) Och efter timmars av irrande i detta hamn-industri omrade med atskilliga vagar men utan en manniska och utan en enda bemannad lastbil hamnar jag utanfor ett stort inhangnat skyddsobejkt istallet for den onskade fargan och jag bestammer mig for att ge upp och ga tillbaka till centrum. Vad gor jag nu da? Var skall jag sova? jag blir kord av ett gang unga thailandare med ett flertal hamstrar i bilen till tagstationen mot kopenhamn som visar sig vara stangd. Jag drar tillbaka till bensinmacken och finner att det ligger ett formel 1 hostel just intill.
Jag forsoker komma in, men receptionen ar stangd och det gar inte att komma in utan bokning. VAFAN! Men jag har tur: en man fran montenegro star utanfor och roker och sager att han och hans kompis har en ledig sang i sitt rum dar jag kan fa sova. Jag tvekar, kanske inte helt ovantat, men beslutar mig for att folja med och se pa rummet: och mycket riktigt… och mannen ger mig ett respekterande intryck. Jag fastslar forst och framst att jag har pojkvan och inte ar intresserad av frierier av nagot slag utan bara vill sova, vilket de respekterar. Mannen ar riktiga gentleman och ger mig allt fran ren handduk till en ny tandborste, tandkram, schampoo och ett par rena strumpor! De ger mig extrafiltar eftersom jag ar frusen och skakar tander ihardigt efter min nattliga tur i oljehamnen. Mannen skojar och skamtar men blir sedan mer allvarliga och presenterar sitt problem: I montenegro tjanar man inga pengar. Och i sverige tar det lang tid att fa arbetstillstand. Men de vill inte jobba svart. Har du inga blonda tjejkompisar som kan tanka sig att skriva pa papper om aktenskap…?
Men jag sager att jag nastan inte har nagra vanner i sverige och de jag har tyvarr inte ar blonda…
Och morgonen darpa bjuder jag de bada raddarna i noden pa cafe som tack for hjalpen och de lamnar sin adress till montenegro for nar jag kommer och halsar pa!
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.