Skallgangskedja i Coyhaique

Morgonen grydde och vi hade gjort vart i Cerro Castillo. Malet harifran var att na Coyhaique, 9 mil bort; forsta staden pa Carretera Austral dar man kan ta ut pengar med VISA. Det var inte direkt trafikstockning i riktning mot Coyhaique men vi var forst pa vagen denna morgon och hade dessutom tur sa snart fick vi lift med tre turistande Chilenska ynglingar i en silvergra pickup som tog oss pa flaket. Det blaste rejalt pa flaket men vinden overrostades av att Oded skralade slagdangor pa hebreiska (vi hade for ovrigt numera skrotat Grekland-idén…)

Ca en och en halv timme senare svangde pickupen in i Coyhaique dar de slappte av oss. Chilenarna var svingoooa och stannade for att jiddra med oss ett tag innan de slangde till oss en Chilensk souvernir – en halvdrucken flaska Pisco (traditionell 40 procentig sprit) – och akte for att lamna tillbaka sin hyrbil.

I Coyhaique hittade vi ett harbarge dar en tjock liten Chilensk rodharig tant beredde oss tilltrade att campa pa hennes grasmatta och anvanda badrummet for 2000 pesos (24 kr) PERFEKT! Efter att ha slagit upp taltet gick Oded for duscha av sig nervositeten fran gardagens hasttrauma. Innan han forsvann in i duschen forhorde han sig om mina planer varvid jag diplomatiskt svarade: “forst och framst skall jag kopa schampoo och ta ut pengar. Vi ses sen!”

Som utlovat accepterade Coyhaiques bankomater VISA sa jag var nu ater en oberoende kvinna. Pa vagen tillbaka passerade jag ett internetcafé som jag kunde hora viska mitt namn. Jag lydde befallningen, gick in, satte mig for att skriva och foll in i nagon slags dvala ur vilken jag vaknade nar jag var fardig och insag att klockan var 8 och jag hade varit borta i 5 timmar. Jag tankte att det var bast att kopa det sabla schampot och ga tillbaka innan Oded borjade undra var jag var…

Den lilla tanten gick upp i falsett nar hon sag mig komma in genom dorren: “KARA BARN!!”… “Din van har letat sig galen efter dig.. dragit in alla israeler i huset… jag sa att bara ett talt far plats pa grasmattan… att du sakert har gatt till internet… alla israeler ar for att leta efter dig…osv osv..”

Ajda. Skrivarkoma ar en dalig ursakt till att dra ihop en israelisk skallgangskedja… Jag hoppades att Oded inte blivit alltfor arg…

Jag greppade fridfullt mitt nya schampoo och stod redo for att duscha da jag genom badrumsfonstret horde Odeds aterkomst och den lilla tanten aterigen i falsett: “Din van ar tillbaka” och Oded: “JOHANNA! Where have you been!? I have been looking for you all fucking over the place, all the internetcafés in town, the supermarket, I asked in the pharmacies if they had seen a Swedish girl, BUT NOWHERE! AND I JUST CAME BACK FROM THE POLICE!”… “We were just about to start with the hospitals!” “Well…See you! I AM GOING TO EAT!!”

Han var riktigt arg alltsa, aj aj… Inte meningen.. Kvallens middag blev en torr macka som jag hade kopt i Supermarketen samtidigt som schampoot. Jag vagade inte avlagsna mig fran taltet. Det var nog bast att stanna och tanka over mina synder…

Nar Oded kom tillbaka hade han lugnat ner sig. Jag fragade om han var mycket arg men han bedyrade att det var lugnt och att han mest var forbannad pa tanten pa vilkens grasmatta vi oturligen bodde. Oded hade vantat i en timme, tva timmar, tre timmar och sedan gatt for att leta efter mig, stott pa Ori som han kande fran tidigare och fatt hjalp av honom och tva till att leta. Nar 4,5 timmar gatt och jag inte var aterfunnen hade de bett var hyresvard om hjalp att kontakta polisen. Tanten hade dock varit barmhartig nog att skrika att Oded enbart hade tilltrade till huset i toalettarenden varpa hon bokstavligen slangt ut dem och sagt att HON skulle ringa polisen om de inte gick ut sjalvmant.

Stackars Oded! Det kandes iallafall lite battre att de hade varit och atit en god middag medan jag fick ga och lagga mig svinhungrig.. Inget ont som inte for nagot gott med sig. Jag hade lart mig nagonting nytt och beholl uppenbarligen min plats i taltet samt i expedition Carretera Austral.