Nya utflyktsmål och svenska traditioner

Hej igen,

Förra inlägget avslutade jag med att vi skulle byta boende då vi hade fått en egen lägenhet. Vi flyttade mycket riktigt in där dagen efter vi hade städat. Som alltid med nytt boende var det en ganska stor omställning. Speciellt med att hitta i området. Tycker vi nu dock börjar få ganska bra koll på vart allt ligger, typ restauranger, matbutiker och andra affärer. Sydney centrum är ganska lätt att navigera sig runt. Det finns en jättestor marknad mitt i Chinatown där vi har börjat köpa billig frukt, grönsaker, pålägg med mera. Den marknaden är rena drömmen för vissa; billiga klockar, väskor, skor, kläder till tusen! Jag tycker det mest är jobbigt att gå runt där, bara massa kineser överallt…

Förra veckan gjorde vi en spontanutflykt till Watsons Bay som låg en 15 minuter med färja från centrala Sydney. Egentligen skulle vi till Rose Bay men färjan gick aldrig förbi där även fast biljettjejen sa det. Vi kom dock till Watsons Bay och hittade en avlägsen liten fin strand i ett ganska exklusivt område. Det var verkligen jättefint och vi spenderade några timmar på stranden innan Julia var tvungen att åka till jobbet. Louise och jag gick sen runt i nationalparken och tittade på utsikten. Man kunde se hela vägen till Sydney centrum. Vi hittade en nudiststrand också…! Konstigt nog låg den precis bredvid en armébas också. Nudiststrand, armébas och nationalpark i ett.

På Lucia gick vi till svenska kyrkan i Sydney tillsammans med Christoffer (min gamla kollega från Cypern) och hans grek-australiska fru. Det skulle börja 19.00 och vi kom dit 18.15. När vi kom dit var det bara fem personer i kön så vi satte oss på andra sidan gatan och tog en öl medan vi väntade. Vi såg på när mer och mer folk kom och ställde sig i kön som tillslut gick till gatkorsningen och runt hörnet. Det var utan vidare en kö på över 50 meter. När de väl släppte in folk kom inte ens alla in och fick av säkerhetsskäl stanna utanför. Hur mycket svenskar som helst alltså. Luciatåget var dock jättefint och man fick äntligen lite julkänsla. Efteråt ställde vi oss först i kö för att köpa svenskt godis och glögg på det svenska kaféet bredvid. Eller, det var mest Louise och Christoffer som köade först. Jag känner faktiskt att jag klarar mig utan det än så länge. Det var faktiskt bara gått fyra veckor än.

Dagen efter hade jag tillsammans med Christoffer och hans gamla kollega från Sverige Claes anmält oss till en svensk jullunch på det femstjärniga hotellet Shangri-La. Tydligen ordnar en grupp svenskar bosatta i Australien en svensk jullunch sedan 1947. Det var alltså 65-årsjubileum i år och 130 svenska män i åldrarna 20-80 år hade anmält sig. Alla hade kostym och slips och vi började med att få varsin namnbricka och massa öl utanför den stora salen som de hade på hotellet. Man fick mingla och sen gick vi in i salen och satte oss till bord med sill, potatis, gräddfil osv till förrätt. Allt serverat av massa indiska och asiatiska servitörer. Mannen bredvid mig var 80-år gammal från Stockholm och hade bott i Australien sedan han var 15 år. Han hade nästan varit med i den sedan början. Det blev hur som helst massa mat, sång och nubbe i ett antal timmar innan vi gick till puben och sedan vidare till Skybaren på 64:e våningen där vi hade utsikt över hela stan. Christoffer, Claes och jag avslutade kvällen med några pilsner på våran balkong i stan.

I lördags hade Vals syster fyllt år så vi åkte till Vals i Arncliffe. Eller Louise och Julia hade redan åkt tidigt på morgonen för att shoppa med systern, jag låg kvar i bingen, fortfarande sliten från jullunchen. Som tur var jobbade Val till klockan 14.00 så jag slapp ta tåget och kunde istället åka med honom. På kvällen sen åkte vi till en restaurang i någon förort och åt en ”All-you-can-eat-buffe”. Alltså, betala ett pris och ät hur mycket du vill. Det var väl sådär men det fanns hyfsat mycket gott i alla fall så man blev rejält mätt. Rejält spymätt, för att man åt så mycket.

Den här veckan hade vi planerat att åka och utforska Manly som ligger 30 minuter med färja från Sydney centrum. Alla båtar går från ett område nära Operahuset. Vi kom till Manly och började med att leta upp en dykbutik vi hade spanat in. Förmodligen blir det den som kommer bli min och Louise nya stammishak då de hade båda rimliga priser och trevlig personal. Kanske kan vi få med Julia på någon nybörjarkurs så hon kan följa med också. Nåväl, efter det gick vi ned till stranden som var som vanligt ungefär en mil lång och massa vågor. Det var väldigt mycket folk, troligtvis för att ungdomar har sommarlov nu. Vi bestämde oss dock för att gå bort till en annan mindre strand vi namn Shelly Beach.

Det var en jättevarm dag och det var skönt att svalka sig lite i vattnet som inte var alltför varmt. Efter några timmar kom en badvakt fram och satte upp en skylt om att hajar hade siktats och att man fick bada på egen risk. De flesta verkade bada på som vanligt dock. Vi befann oss i början av Sydney Harbour National Park och det gick en vandringsled ganska långt ut runt halvön. Det fanns fantastiska utsiktspunkter och massa djur, mestadels tre decimeter långa ödlor och papegojliknande fåglar. Manly har verkligen fint så dit kommer vi ta oss många gånger till.

Inte många dagar kvar till jul nu. Vi satt idag och undrade vad vi skulle göra den 24:e. Jag fick tydligen bestämma då det är min dag, så det blir antingen en dykutflykt eller hyra bil och utforska några fina platser utanför stan. Vi får se helt enkelt. Alla andra här firar ju jul den 25:e. Även fast det inte märks än, det är knappt man märker att det börjar lida mot jul. Inte ens i affärerna märker man det knappt.

Det var allt jag hade och berätta för den här gången. /Niklas