På väg härifrån

Sov till 10 och checkade ut innan 12. Tog ut lite pengar och köpte 11:e utgåvan (ej utkommen i Österrike än) av Lonely Planets ”Indien”.
Kom ut september 2005, så priset på 895 rupier var värt befogat (200 SEK). Var helt lost och irrade omkring och undvek tiggare, hundar, rikshawförare och pengastinna säljare/inkastare. När vi satt och ”vilade” kom en ung kille (en månad äldre än henrik) fram och pratade. Han verkar tillhöra överklassen (åtminstone ha en del pengar) och hade inget speciellt för sig. Han visade lite på vår stora stadskarta, berättade lite historier/varningar och berättade var den (mest) riktiga turistbyrån ligger. Vi tog en cola och han pratade vidare. Han bodde hos sin farbror och hjälper honom med hans import/export affärer. Han har annars bostad i Pokhara/Nepal där han kommer ifrån. Han flyger tillbaka till Nepal den 5:e för att vara med om Dashain-Festivalen. Vi var mkt välkomna dit och om vi bodde hos honom, skulle han fixa fest 🙂 Genuint trevlig person som gjorde oss sällskap under hela dagen. Är inte helt säker på om han är i maskopi med ”turistbyrån”, men… Vi bytte telefonnummer efter ett besök på en mysiga restaurangen ”Banana Leaf”, så jag tror/hoppas att han är så shysst som han verkar. Jag ska åtminstone höra av mig till honom när vi kommer tillbaka till delhi eller besöker festivalen i Nepal.

Surat är hans namn och han har åtminstone fått upp våra ögon för Nepal och vår fortsatta Indienresa. Alltid något.

På turistbyrån var allt som ”det ska vara”. En skitjobbig säljare, A/C, rekommendationer från tidigare resenärer (ingen som skrev något positivt om priset), broschyrer och 4 telefoner det ringer i hela tiden. Övertalningen har inga gränser. Han tjatar bokstavligen ihjäl dig. Tursamt nog såg jag att även Henrik knöt näven ibland så knogarna vitnade 🙂
Argumenten är de vanliga. Kolla här, upplev det här, få det här (free of charge), ditten och datten ingår, All this is inlcluded (ritar med stora cirklar på ett överklottrat papper). Allt utom priset vänds in och ut och det är det enda vi vill veta.
12 nätter i Rajastan med egen bil och chaufför och dess utgifter, kamelsafari med övernattning i öknen (fullpension), urbra hotell med frukost och a/c alla dagar. Totalt c:a 3700 kronor??? får kolla uttag efteråt för att vara säker på utgifterna i det här fallet.

Grundlurade såklart och betydligt dyrare än vi planerat/budgeterat. Iofs är Rajastan på väg in i högsäsong vilket tvingar upp priserna och kommunikationen är tydligen besvärligare än övriga distrikt. Vi var ändå trötta och såg faktiskt fram emot lite lyx. vi tömde därför våra konton.

Anna: Bara så du vet så blir du upplockad i Jaipur och gör den gyllene triangeln med oss (mot en pytteliten ersättning för gratis resa och egen chaufför). Hoppas du inte har något emot detta?
Du får alltså resa mellan Jaipur (nån dag där) och agra (Taj Mahal) och sen upp till Delhi med en härligt lurvig Indier som jag redan tycker bra om. han ser verkligen ut som en indisk tomte. Så ta bara tåget från Bombay och hoppa av i Jaipur.

Våra nästa 12 dagar.

22:a Delhi – 4 timmar – Mandawa
23:e Mandawa – 4 timmar – Bikaner
24:e Bikaner – 4 timmar – Jaisalmer
25:e Jaisalmer
26:e Jaisalmer (kamelsafari)
27:e Jaisalmer – 4 timmar – Jodhpur
28:e Jodhpur
29:e Jodhpur – 6 timmar – Jaipur (hämta anna?)
30:e Jaipur
1:e Jaipur
2:a Jaipur – Agra
3:e Agra – Delhi

Självklart varierbart då vi har egen chaufför som åker när vi vill och tar dagarna där vi vill.
Vi ska därför försöka möta upp dig närhelst du kommer till Jaipur kära syster. Ser fram emot då vi träffas. Ge Monika ett nyp ”i rava” från oss.

Sitter just nu på ett hotell nånstans i ingenmanstans i delhi (supershysst rum) och chauffören hämtar oss kl. 08:00 imorrn bitti (förhoppningsvis :))