Nu har farden gatt till ett nytt land; Vietnam. Det borjade val kanske sadar. Vi holl nastan pa att missa flyget pga sa langa koer och att vi kanske var lite sena till flygplatsen. Men vi lyckades komma med. Pa planet sa hamnade vi bredvid 3 skaningar; Fredrik, Anders och David. Nu ar det ju sa har att Sandra tycker att skanska ar en av de fulaste dialekterna i Sverige, men jag har val borjat vanja mig nu :).
Vi larde kanna varandra valdigt fort och kom valdigt bra overens pa en gang. Vi tog sedan in pa samma hotell i Hanoi nar vi kom dit.
Hanoi var en valdigt dyster stad, gra och fullt med bilar som kor nar dom vill. Man maste vara slipad och oradd om man ska ga over gatan i Hanoi.
Sen nasta dag sa fick vi smaka pa Vietnamesernas ”trevliga” sida. Efter att diskuterat vad vi skulle hitta pa medans vi vantade pa bussen som skulle ga kl 19, sa valde vi ett museum fran krigstiden. Som fardmedel valde vi vagnar som styrs av cyklister. De cyklade oss anda till museumet som lag 5 km bort. Nar vi kom fram sa visade det sig att museumet var stangt sen mars 2005, och vad som senare visade sig var att cyklisterna visste om detta. De skrattade gott pa var bekostnad. Vi var inte sa glada efter det, men man fick nan bild pa ett gammalt flygplan iallafall.
Men for att muntra upp oss lite sa gick vi och bowlade, och det visade sig vara jattekul och vi blev snabbt glada igen. Aven om jag kom nast sist och Lenita forlorade, men men, vi far ova lite till.
Efter det tog vi en taxi hem, och de visade sig att det kostade typ lika mycket och gick snabbare. Men man maste ju prova pa lite lokalt ocksa.
Nar vi kom tillbaka sa var det inte lange tills bussen till Hoi An skulle ga. Vi hoppade pa bussen och farden soderut var igang. En fard pa 15-16 timmar. Ingen av oss sov sa jattemycket pa den bussen.
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.