På hög höjd

Igår kom jag fram till La Paz. Som tur är känner jag inget av den höga höjden och har gått lite på stan idag. Det är väldigt stort. I eftermiddag ska jag gå till en språkskola och kolla näa jag kan börja ta lektioner.

Bonito var en riktig höjdare. Första dagen flöt jag med strömmen och snorlade i Rio Sucori mitt i djungeln. Det var häftigt. Andra dagen cyklade jag och Petter till en ”Naturlig pool” full med fisk som jag simmade bland. Enda nackdelen med Bonito (och övriga Pantanal) var myggen. Det kliade så mycket att jag trodde att jag skulle bli galen men nu har det gått över.

Efter Bonito blev det buss till Corumba och därifrån över den bolivianska gränsen till Quijarro. Där stannade vi ett dygn men det var ganska dött. Varmt och långsamt.

Från Quijarro åkte vi tåg till Santa Cruz. Det var en upplevelse! Framme i Santa Cruz hände det inte mycket trots att de firade sin självständighetsdag. Jag hade läst att man kunde åka till ett ställe som heter Buena Vista och bada så vi kollade upp det och hamnade på en buss där vi träffade en trevlig bolivianska, Mercedes. Hon tog med oss hem på lunch. Hennes barn och deras kusiner m.m (vet inte var alla barn kom ifrån) blev överlyckliga och drog i mig från alla håll.

Det visade sig att Mercedes systerson, Valter, också skulle åka och bada så vi följde med honom och hans kompisar. De hade med sig en kylbag med ÖL som de ställde i det långgrunda vattnet. Efter badet åkte vi med dem till stadens torg och festade lite. De kunde ingen engelska men det gick bra ändå. De bara log och sa ”Bonita Carita”, typ. Det var en annorlunda men mycket rolig eftermiddag.

Efter Buena Vista blev det långa bussresor, först till Cochabamba och sedan slutligen till La Paz. Ena bussen var överfull, så jag fick sova på golvet. Hur som helst så är det skönt att vara framme i La Paz och ta det lugnt ett tag.

Hoppas alla där hemma har det bra. Saknar er!