Tredje gången gillt….hmmm

Hello everybody…
this is Stefan speaking…

Sabaidee…! , Vientiane, 16.49 den 11 Februari. Ska ringa pappa idag då han fyller år. Vilken tur att jag kom på det.

Ja det blev inte som vi tänkt oss med en inresa från Norra VietNam in till Laos. Den främsta anledningen var det kalla väderleken. Det blev den lata vägen, 50 minuters flygresa till huvudstaden i Laos, Vientiane.

Tredje gången gillt blev det på morgonen innan vi skulle flyga, en magomgång igen. Det var den där tonfiskbaguetten fran dagen innan som gjorde ett dagsverke…hmm. Det känns så typisk att behöva bränna upp kl 05.30 just den dagen vi skulle flyga.. jag började bäva för flygningen. Nåja … några Immodiumtabletter senare och jag hade stoppat upp det tillfälliga flödet …ler.

Började faktiskt må riktigt prima. Vi tog taxi till flygplatsen.. och kände oss hur nöjda som helst med att komma till en varmare stad än vad Hanoi. Luftgroparna styrde upp min magsjuka , så frukosten jag såg fram emot blev inställd och jag tillbringade 15 minuter pa toaletten med att ..ja ni vet..båda vägarna om man så säger..ler..

Kom lagom ut till att planet skulle landa och vi såg fram emot 20-25 grader…men vad händer..Kaptenen lyfter sin mikrofon och säger på bruten engelska att det ar 16 grader och regnar… herregud!!! Mini-Larrys positiva anda kom av sig totalt och mungiporna riktades nedåt…

Delade taxi med några amerikaner och letade sedan frenetiskt efter ett guesthouse eftersom jag återigen började känna av min underbara mage.
Slog oss till på MiMi dar jag slocknade in på 5 röda sekunder och Fredde gav sig ut för att finna en guidebok som vi inte hade införskaffat. Trodde förstås att vi kunde hitta någon bok här men ack så fel vi hade.

Vi träffade upp svenskarna som vi tidigare mötte i Sapa och hade en trevlig kväll och utbytte ideer om Indien som de redan hade varit i. Det verkar vara ett helt fantastiskt land. Dagen efter fick vi efter en tur på nationalmuseet ytterligare tips om Indien vilket med all säkerhet kommer att vara till nytta. Har redan nu intalat mig att jag ska gilla landet. Hoppas att jag inte får äta upp det…

Fredde var mycket förväntansfull då vi mötte upp bror Johan och hans kompis Jirch alias Jörgen på flygplatsen. Det var verkligen kul att möta upp dem. Vi har enbart softat runt här i Vientiane, med besök på marknaderna och måndags kväll….med ett utoordentligt trevligt besök på en vinkällare där vi intog en flaska ädelt franskt vin…muuuustigt som någon vinkännare skulle ha uttryckt sig.

Ett skandinaviskt bageri finns i staden och verkar vara ett riktigt populärt ställe där vi intagit våra frukostar. igår blev det till och med en semla, Ja en ljuvlig svensk semla…..som intog vi mitt på blanka förmiddagen.

Som stad kan jag säga att Vientiane inte kännetecknas av det som normalt är en huvudstad, högt tempo, mycket trafik. Den är precis tvärtom, en lugn stad, liten och behaglig. En stad där turismen tagit fart men som skönt nog saknar det som andra städer (vi varit i ) har , nämligen försäljare och taviförare som gör allt för att blåsa upp en. De verkar helt enkelt inte gått pa samma försäljningskurser….skönt nog!

Planerar nu för att tillsammans med grabbarna grus åka söderut med hyrbil under morgondagen. Vi sätter ambulanskillen (Stor-Larry) vid ratten på Toyota Tigern och beger oss ut på nya äventyr.

Vi hörs snart igen…
Kramar till er alla… och hoppas att ni har det lika gott som vi…

Stringan… som jag numera kallas…