Hejsan igen!
Blev lite tokigt sist jag skrev da jag trodde kameran var borta. Vi kanske ska ga tillbaka till Franz josef for arr fa nan struktur pa det hela. Vi skulle ju aka upp pa glacierna och traska runt. vi tog hellikoter upp och det var otroligt coolt. Varsta skoj att flyga hellikoter. Sen traskade vi runt i tva timmar. Det var coolt. Men guiden bvar trist. Annars brukar guiderna vara roliga och skoja och ha sig, men hon bara trasakade pa. Fick knappt tid att ta nagra bilder… Eller vi stannade i och for sig och tog bilder anda. Sa hamnade pa efterkalken hela tiden. Det vari och for sig lite galet, da det var varsta djupa glaciar sprickorna overallt, som man fick hoppa over. Man ville ju inte direkt ramla i. Sen kom helikoptern och hamtade oss igen. han gjorde varsta luringen. Han flog rakt mot ett berg, sa vi trodde han skulle kracha, sen i sista minuten flog han upp, och efter kanten, rakt ner. Kittlade dods skont i kistan (Det ar mojligt att jag upprepar mig lite fran tidigare dagbok, kom inte ihag vad jag skrev da).
Sen nar vi kom hem, markte jag da att min kamera var borta. Jag letade igenom hela rummet flera ganger, Sara och yvette hjalpte till. Men den var verkligen inte dar. Sa vi gick tillbaka till hellikopter stallet. Och dom foljde med mig och kolla i omkladningsrummet om den var dar, men nej nej. Dom ringde till och med hellikopter garaget. OCh piloten hade gatt ut och lyft pa varenda sate for att kolla efter kamran, men inte dar. Vi gick till affaren dar vi handlat och fragade all personal om dom sett natt. Vi gick in pa vartanda stalle pa gatorna (fanns ju bara tva) och fragade om nan lamnat in kameran. Vi ringde ttill polisen, men dom hade telefonsvarare, men lamnade meddelande. Gick tillbaks till hellikopter stallet (det kandes som jag maste glomt den dar, vi borjade till och med misstanka att nan kanske tagit den, dumma oss) Var en jatte gullig tjej dar, hon hjalpe att skriva ut bild pa kameran och kopiera upp kopior som vi kunde satta upp i stan om nan sett min kamera. Sprang runt och satte upp sanna overallt. Tillslut borjat jag inse att vi aldrig skulle fa tillbaka kameran. Jag gick hem och bojade packa, eftersom vi skulle dra dagen efter. Jag hade vikt tacket och lagt det pa en stol, medans jag skulle packa grejerna. Sen nar jag skulle lagga tillbaka tacket i sangen, ramlade natt ut pa golvet.. Ahhhh. Vi blev ju varsta turbo glada och borjade stoja och ha oss, sa till och med receptionisten sa att vi fick vara tysta. Sen gick vi ut och festa for att fira att kameran var tillbaka =) Kande mig i och for sig valdigt dum, kom till och med fram en kille pa krogen och fragade om jag fatt tillbaka min kamera, en kille som jag inte alls kande igen.
Nu ar vi alltsa i Queenstown, aventyrens stad. Igar fre borjade vi dagen med ett litet fallskarmshopp fran 4000 metershojd. Jag var sa klart jatte radd. Men skulle hoppa med varsta stabila aldre mannen som hette Mark. Varsta brori =) Han hade gjort over 30 000 hopp, sa han lar ju veta vad han holl pa med. Vi fick aka upp i varsta lilla spruttibang bang doktorn kan komma planet. Nar man vall hoppade ut var det en otroligt harlig kansla. Det var inte alls laskigt som jag trodde det skulle vara. Fast det kandes alldeles for kort, man ville bara gora om det pa en gang. Alltsa det ar varsta sjuka kanslan att segla genom luften i 200km/h. Ahhh!!! Vill gora det igen. Nu. har varsta schyssta filmen ni kan fa se sen. Ska skicka hem den innan jag kommer till Thailand.
Sen pa eftermiddagen, skulle jag och Yvette surfa pa nan flod (sara ville inte folja med). Vi visste inte riktigt vad det gick ut pa, men tankte vall att man liksom bara akte med floden, pa nan slags liten flotte. Men riktigt sa var det inte. Man fick en varsin bodybord, den var fast spand med ett sant dar sakerhets snore runt armleden. Sen fick vi en liten kort genom gang hur vi skulle undvika att inte aka in i klippor. Sen var det bara att aka ivag. Det var skit jobbigt faktisk. Man fick paddla som tusan for att inte aka in i varsta klipporna. Ledarna sa hela tiden vilket hall man skulle paddla at.Men det kandes ju som man verkligen inte hade en anning om vad man holl pa med. Men det var kul som tusan. Och man aker gonom forsar och vattenfall. Var lite laskig nar vi skulle aka genom level 4 omrade. Det fanns bara en linje att aka genom, annars var det ganska kort, sen fanns det som virvelhal man skulle undvika, annars sogs man ner i dom, och snurrades runt, tills halet spottade ut en. Syrran lyckades sa klart hamna i en san. Detta var lite laskigt faktisk, men jakligt galet och kul =)
Idag har vi hoppat bungy. Yvette och jag gjorde ett tandem bungy fran bron. Jag vagade inte hoppa sjalv. Och ville inte hoppa den hogst, sa bron blev ju bra. Jag vill ju som sagt var igentligen inte gora sanna har grejer, utan kanner mig som lite tvingad. Jag friakde ut ute pa bron. Tog typ 10 min, innan jag vagade hoppa. Till slut kom det fram en av killarna som nastan var lite arg, och sa typ ”nu far du fan sluta mesa och borja hoppa”, sa da gjorde jag det. det var jakligt coolt. Inte alls sa laskigt som jag trodde det skulle vara. Maste faktiskt saga att jag fick storre kick av swoopen. Men var riktigt stolt over mig sjalv. Sen nar vi kom upp igen. Fick vi varsta applader och grejer av alla som kollat…Hm varsta kandis. Sitter ju pa internet cafe. Och sitter vid dorren, sa for nan minut sedan var det en tjej som fragade hur jag gillade bungin.. =) som sagt var, varsta kandis, jag har ingen aning om vem hon var.
Imorgon ska vi ut och rida det blir vall lugnt och fridfullt. Fast nar vi bokade sa hon till ridstallet att vi var ”very very experiens” sa man far vall varsta vilda hasten… jaja
Ha det bra KRAAAAAAM
ojoj! har kommer lilla syrran o kommenterar! ni ligger o sover era gameltaggor! snyft!imorrn blir det ett jaklar halligang nar vi ska rida pa toki tiko galna hastar!! PUSS