Dag nummer två, fast den inte är slut än…

Sitter på ett hypermodernt it-café runt Sim Lin Square, teknikens mecka alltså.. det finns allt, 4 våningar fyllt av kameror, mp3-spelare och whatnot. Imorse vaknade jag tidigt som fan av två tyskar som stökade runt i rummet. Dessutom blev jag rätt onykter igår, satt och snackade skit med tjejen som äger hostelet och glömde således min necessär i receptionen. I min necessär hade jag lagt passet, biljetterna och hela reskassan för singapore (varför i H-E la jag dom där??). Så, yrvaken och med panik i kropp och själ rusade jag runt och lyfte på kuddar och letade under toalettstolarna efter den där rackarns necessären. Som tur var hade ägarinnan lagt undan den (tillsammans med mitt halvätna kakpaket av underlig kinesisk härkomst). Jag kunde iallafall inte somna om efter den lilla fadäsen, så jag tog en dusch och begav mig ut på stan. Gick först till little india, där engelsmännen tryckte in alla indier dom släpade hit för många herrans år sen. Tog rätt många bilder där som ni kan se. Käkade en ytterst suspekt chicken masala för 16 kronor och såg en man dra en träelefant på en vagn. Ute och rastade den?

Efter att ha strukit runt i little india knallade jag bort till arabområdet, där gatorna hette saker i stil med Arab Street, Muscat street och Baghdad Road.
En salig blandning av alla kulturer, satt på en indisk restaurant, fullsatt av kineser, och lyssnade på lunchbönen från moskén bredvid. Gillar den här stan. Efter den långa promenaden runt stan (och ett par Tiger, big size) somnade jag direkt när jag kom tillbaka till hostelet. Vaknade vid 6 och här är jag nu. Jag tror jag är grymt jetlaggad, sover i intervaller. Några timmar på natten och några timmar mitt på dagen. Vad kvällen har att erbjuda vet jag inte riktigt än, rör mig nog så sakteliga bort mot hostelet igen. En dusch skulle inte vara så dumt.

Idag satt jag och försökte verkligen känna efter att jag är här nu, men det kommer nog ta ett tag att ta in alla intryck.

Lite kortare rapport, men klockan är å andra sidan bara halv 8. Vem vet, det kanske kommer en senare! Spänningen hålls vid liv…

Vid pennan,
Robban

1 kommentar påDag nummer två, fast den inte är slut än…

Svara till