-What time is it?
-It´s beer o´clock mate!
Hej alla nära och kära, jag befinner mig för tillfället i Newcastle, en stad som ligger 17 mil norr om Sydney. Jag bor på ett riktigt skönt hostel, där det första dagen var gratis barbeque, och igår hade dom gratis pizza night. Oh boy! Barbequen var helt ok, det var på en stor pub så dom hade väl räknat ut att folk kommer supa skallen i bitar i baren ändå. Sagt och gjort, träffade ett par riktigt sköna aussies från Melbourne som bor i mitt rum, två tjejer och ena tjejens brorsa. Jag lärde dom dricka Absolut och dom lärde mig vilka öl man kan dricka och inte dricka. Blev en riktigt vild tillställning som slutade med karaoke på en lokal sylta, och morgonen efter var det inte roligt att gå upp vid klockan 7 och göra sig redo för första surflektionen. Lektion och lektion, när jag kom dit så var det jag och en massa barn, och pedagogiken var väl inte riktigt på topp hos instruktörerna. -Have you ever surfed before? -No, this is my first time… – No worries mate, just get out there and paddle dude!
Hmm. Sagt och gjort. Nu vet jag hur det känns att bli körd i en tvättmaskin. Hyfsat frustrerande när små dagisbarn swoschar förbi en i vågorna under instruktörernas glada tillrop…WHOOOO GOOD ON YA MATE! WHOOOOO! Jag lyckades iallafall ta två vågor, och det är jag nöjd över! Resten av tiden blev jag mest runtspolad i vågorna eller paddlade som en tok för att komma ut. Till mitt försvar förklarade instruktören att det inte var optimala förhållanden för att lära sig, vågorna var snabba och hårda. Hur som helst, glad i hågen och full av saltvatten gick jag till hostelet och lånade en bodyboard (kände att jag fått nog av riktig surfing för dagen). Tillbringade hela dagen på stranden och var inte hemma förräns det var pizza time vid 7. Det är först när man kommer hem och ska duscha som man inser att man bränt sig, och ja, nu sitter man där med andra gradens brännskador igen. Men inte oroa sig lilla mamma, jag hade faktiskt en rashguard hela dagen så det är bara baksidan av vaderna och ansiktet som är skadat. Ögonen är knallröda efter 10 timmars konstant saltvattnande också. Efter pizzaorgien där jag tävlade med en flummig tysk som heter Christian om vem som kunde äta flest panpizzabitar, kom min kompis Rebecca och hämtade mig och guidade runt mig på ett par pubar runt stan, efter det mötte jag upp dom andra från hostelet på en nattklubb, men jag tog det rätt lugnt. Helt slut i kropp och själ! Vid ettkvisten stack vi hem och käkade kall pizza i köket och sen däckade jag. Idag känner jag mig helt miserabel, halvbakis, sönderbränd och inte nog med det; jag surfade bort nyckeln till hänglåset till mitt skåp där jag har visakort, biljetter, pass etc etc. Hyfsat opopulärt att be om en bultsax i receptionen, men jag fick upp det iallafall! Nu har jag köpt ett nytt lås, med sifferkombination och inga nycklar att slarva bort.
Vad ska jag mer berätta? Jo, Newcastle är en ganska mysig stad, märks att det inte kommer så mycket turister hit, och tågresan upp var heeelt fantastisk. Grym natur!
Ikväll är jag bjuden på Rebeccas födelsedagsfest på nån restaurang i stan, kommer nog bli kul trots att jag mest känner för att sova. Enligt henne skulle det dessvärre bli en vild tillställning.
På måndag beger jag mig till hippiemeckat Byron Bay, ska bli mycket intressant. Jag hör av mig igen då!
Vid pennan,
Robban
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.