Paradiset!

Rarotonga är som en dröm. När jag gick av planet fick jag en blomsterkrans runt halsen och en gammal farbror spelade och sjöng på en ukulele för alla nyanlända. Det var en varm och skön tropisk natt klockan 4 på morgonen. Det är svårt att tänka sig ett bättre ställe än Rarotonga. Ön är pytteliten, 23 km i omkrets, med höga berg i mitten så det är i princip bara en väg som går runt ön och all bebyggelse ligger längs denna väg. Omöjligt att gå vilse! Ön är omgiven av vita perfekta stränder med tropiska palmer. Ett par hundra meter ut slår vågorna mot revet, och innanför är det alldeles stilla, laguner med perfekt sandbotten, tropiska fiskar i alla dess färger, och koraller. Det finns inga farliga djur vare sig på land eller i vattnet, eftersom korallrevet skyddar utanför. Det bor bara 14000 människor på Cooköarna, och alla är glada och gemytliga med blommor bakom öronen. Imorse sov jag ut ordentligt, sen bestämde jag mig för att ta bussen till mataffären. Bussen går runt ön medsols, en gång i timmen. Tid har en helt annan betydelse här, det är mer manana, whenever, så allt får ta sin gilla tid. Bussen kommer när den kommer. Jag hoppade på bussen och det var världens stämning, busschauffören hojtade och sjöng, och han körde med bussdörren öppen och alla kvinnor hade blommor i håret… maxhastigheten är 40 km/h, och ingen har bråttom. I mataffären pajade kassasystemet, så alla fick gå in på lagret och betala i en liten låda. Sen var det bara att vänta tills nästa gång bussen (förhoppningsvis) kommer förbi på sin snurr runt ön! Efter mycket skoj och stoj på bussen kom jag tillbaka till mitt lilla guesthouse, käkade några mackor och gick ner till lagunen… Lagunen är precis bakom huset, man tar en liten stig ner bland palmträden, och så blickar man ut över den vackraste lagun man kan tänka sig. Den här lagunen har fem små pytteöar, så jag tog på mig simglasögonen och simmade ut till den av dom. Massor med tropiska fiskar som sagt, och koraller i alla dess färger och former. Jag gick runt på den lilla ön ett tag och samlade häftiga snäckor (har hittat en jättefin till dig syrran!), och lekte med små krabbor, sen simmade jag tillbaka till stranden. Gick längs stranden så långt jag kunde, och tittade på världens finaste solnedgång. Ni har säkert märkt det redan, men jag måste bara få säga att jag är helt förälskad i det här stället! Imorse väcktes jag av tuppar som gol ikapp, och ön är full av mer eller mindre tama hundar och grisar. Nu sitter jag och dricker ett par kalla cook island lager och njuter av den varma natten. Imorgon ska jag hyra en cykel.

Denna dagbok skrev jag första dagen på Rarotonga, och sedan dess har jag inte gjort så mycket annat än att simma och dyka i lagunen, dricka öl, och läsa en massa böcker. Jo förresten, det är ett störtskönt gäng människor på guesthouset nu, folk från hela världen och igår satt vi ute och snackade skit på verandan till sent in på morgonen. Jag lärde dom hur man dricker vodka också, något jag ångrar idag:)
Imorgon ska jag och en jättesnäll engelsk tjej flyga till Aitutaki, som är beskrivet som ett av dom 50 ställena på jorden man måste se innan man dör. Den lagunen ska vara bland dom absolut vackraste i värden, och vi har hittat en billig bungalow på stranden. Var avundsjuka! Ingen borde få kasta in handduken på denna jord utan att se ett sånt här ställe. Jag har inte varit så flitig med kameran, men jag lovar att ta lite fler bilder tills nästa gång!

Vid pennan och med blomsterkrans runt halsen,
Robban