Ekvatorn

Fredag 3/3-2006

När jag stiger upp idag är det så mörkt i tältet att jag inte kan se någonting alls. Hittar långt om länge de förbaskade tändstickorna som absolut inte vill som jag vill. Kommer inte att hitta ut till utedasset utan oljelampan. Till sist får jag igång lampan man jag har nästan kissat på mig. Tar mig en iskall dusch innan det är dags för frukost och avgång mot fastlandet igen. Lastar in oss alla och allt vårt bagage i bilen igen för att köra mot Kampala igen. Nu börjar det verkligen kännas att veckan lider mot sitt slut och jag har en stor klump i magen. Skäms nästan över att jag inte vill åka hem till min familj, jag vill verkligen stanna här. Jag känner mig hemma på något märkligt sätt. Idag stod det Afrikansk buffé på menyn, mycket gott. Vårt nästa stopp är vi ekvatorn där vi tittar runt i de olika små shopparna som alla säljer hantverk. Mycket av hantverket kommer från barnen som tas omhand av Aid Child. Det är e organisation som tar hand om föräldralösa barn som mist sina föräldrar i AIDS, en del av barnen är själva HIV positiva men inte alla. Trafiken som vi möts av i Kampala är skrämmande och jag kan verkligen inte förstå hur Frank kan vara så lugn. Helt plötsligt är det en bil som kör in i oss och Frank hoppar ur bilen. Min enda tanke är, nu smäller det, nu blir det bråk. Men nej då, en skrattande Frank hoppar in i bilen igen. Hakuna Matata, in Africa we have no problem. Skrattande och vinkande lämnar vi den andra bilen. Hade detta hänt i Sverige hade det blivit ett himla väsen. Underbara människor, jag slutar aldrig att förvånas. Checkar in på SPEKE Hotel igen och jag ska ta det lite lugnt på rummet en stund. Går sen ner för att ta en öl och äta lite middag med mitt underbara gäng, oj vad jag kommer att sakna dem. Vi har verkligen skrattat oss genom hela denna resa. Det känns som jag har känt dem i hela mitt liv. Planerna börjar redan komma igång, kanske ses vi i Central Afrika nästa år. Who knows? Kommer inte ihåg nära jag hade så här kul sist, dessa människor får mig att skratta hela tiden. Sängen kallade dock vid 23.30 tiden, man är inte pigg här inte.