Varit hemma ett tag

Satt just och läste genom en del av mina dagböcker. Klarar inte läsa så mycket förän tårarna sprutar ur ögonen på mig. Har varit hemma ett tag nu och en del ha väl förändrats. Men min längtan efter mer förändras inte, eller tja. På sätt och vis gör den ju det, den blir starkare och starkare för varje dag som går. Har så svårt ibland att fatta att jag verkligen var där, att jag var med om allt det där, att jag fick träffa alla de där människorna, att jag fick hålla om de där underbara små barnen, att jag fick vänner världen över, att jag fick gosa med aporna från morgon till kväll och att jag fick lära mig så mycket om mig själv.

Saknar det så mycket…. Vill åka tillbaka så fort jag får chans igen…