Outback Jack

Jag sitter i Alice Springs och njuter av minnet av dom senaste dagarnas aventyr ute i outbacken.

Min resa med Desert Venturer som skulle ta mig rakt genom outbacken till Alice Springs borjade inte helt problemfritt. Jag skulle hamtas 5:50 pa morgonen vid hostelet jag bodde pa i Cairns. Nar jag slapar ut forsta halvan mitt bagage pa gatan slar grinden igen och jag upptacker att nyckeln inte alls passar i laset. Det blev till att klattra over ett plank hogre an mig iford flipflops och jeanskjol for att komma at min andra ryggsack. Sen hann vi aka i ungefar 3 timmar, over the great dividing range och ut mot outbacken nar vi tvingas stanna for att motorn var overhettad. Tur att Greg (busschaffis/guide) annu inte hade berattat hur manga det ar som dor varje ar ute i outbacken pga trasiga och fastkorda bilar. Nu har han nott in overlevnadsregeln #1 i vara hjarnor: NEVER LEAVE YOUR VEHICLE! No matter what, for at least they’re gonna find your body.

Vilken trost. 😉

Resan fortsatte efter lite pulande under motorhuven och vi lamnade regnskogen bakom oss. Pa bara en dag andrades omgivningen fran fuktig regnskog till torra slatter med nagra vindpinade trad.

Forsta natten skulle vi tillbringa i Hughenden, en stad som enligt Greg var ratt stor, dom hade affarer och allt. Well, Hughenden hade 1500 invanare och nat enstaka snabbkop med ett varu-utbud som latt rymdes pa tva bokhyllor.

Middag skulle vi fa pa den lokala puben. Trevligt! Greg hade sagt att vi skulle umgas och prata med alla locals som hangde dar.. Sagt och gjort, efter att jag konstaterat att Sverige ar battre an England i fotboll och battre an Kanada i ishockey om man raknar framgangar per capita (jag var pa valdigt odmjukt humor ha,ha) borjade vi mingla bland dom lokala fylletrattarna.

Jag traffade tva lokforare. Har har dom datorer pa loken, hur langt efter ligger Sverige i utvecklingen egentligen?

Sen kom en glad chap vid namn Jared och spillde ut halva sin Bundy-rum & cola over mig nar han overentusiastiskt slog sig ner vid varat bord och fragade vart alla var ifran. Nar det sa var hans tur, sa han att han var fran Kingaroy och med inte sa lite stolthet i rosten forklarar han att hans hemstad ar inte mindre an THE peanut capital of Australia, varpa jag och Luke brister ut i ett hysteriskt gapskratt som varar i flera minuter. Jared forstod inte alls det roliga i situationen.. Aussies ar valdigt stolta over sina stader/byar sags det. Men jag skyller var ohovlighet pa alla pintes VB vi hallt i oss (jag fick till och med en VB keps av bartendern!) och det faktum att vi finner det hysteriskt roligt att alla stader har verkar vilja vara the capital av nanting.

Vi lyckades slata over det ratt snabbt och det visade sig att Jared o hans polare Shane ar Australian nationals team roping champions. 🙂

Kvallen slutade kl 3 pa morgonen i ett litet Queenslandhus langre ner pa gatan. Jag kan arligt erkanna att det blev en ratt dimmig efterfest i en rora av Bundyberg rum och rodeo dvd’s (en riktig country-mix med andra ord). Nar jag kom pa att bussen faktiskt skulle ga om 3 timmar o jag borde fa lite somn stapplade jag ut pa verandan och forsokte lista ut i vilken riktning jag skulle ga dom 300 meterna for att komma till motellet. Efter en liten funderare kommer jag fram till att jag borde ga i rikting mot den gigantiska dinosariestatyn. Nar jag vander mig om for att oppna grinden gar jag rakt in i ett par solbranda, korslagda aussiearmar vars agare deklarerar att det inte ar sakert for mig att ga hem sjalv.

Hur osakert kan det bli i en san liten hala som nu ar sa tyst att det enda som hors ar geckos?

”Youse gotta watch out for them black-fellas ’round here.”

Och sa blev jag eskorterad hem av en rodeo-champion.

Jag kan omojligt beskriva hur otrolig kanslan av att resa genom sana odsliga omraden ar. Sista dagen var det 80 mil mellan staderna (varav den ena hade 300 invanare). For att inte tala om klimatet! Australien lider just nu av en av dom varsta torkorna sen den vite mannen satte sin fot har. Det finns 5-6 aringar som aldrig har varit med om regn. Vi har besokt cattlestations med arialer som overstiger 600 000 hektar och som tvingas salja av sina kor i tusentals for att regnet kom inte i ar heller (och forra aret fick dom hela 40 mm).

Jag har sett kangurur, wallabies, wallaroos, emuer, goannas, ornar.. Mil efter mil pa dammiga vagar. Sa underbart 🙂

Idag har jag och Luke & Bruce cruisat omkring i kanterna av Alice Springs. Det ar varmt men inte alls som vid kusten! Ca 40 grader idag men jag overlevde utan nagra storre bekymmer. Dagens vaderpixie:

http://www.weatherpixie.com/index.php?page=find&place=YBAS&trooper=1&type=&lang=

Imorron 6:15 bar det av ut i bushen igen. Denna gang ska jag vara battre utrustad med en alldeles nyinkopt insektssprej!