Jag hann inte skriva klart allt igar. Klockan rann ivag och ratt som det var skulle vi ata pa Melanka’s Party Bar, en favorit i repris.. eller kanske inte. Dom flesta fran bussen var dar och efter nagra kannor ol hade vi alla valdigt trevligt 🙂
Jag sopade ocksa i mig min tredje kanguru file sen jag kom hit. Yummuy! Saga vad man vill om sota kangurur.. Skipper ar godare pa tallriken! 😉
Before:
[img=tjejenibyn2005_12_20_10_55_12.jpg,160600]
After:
[img=tjejenibyn2005_12_24_4_4_20.jpg,162381]
Jag ska inte provocera nagra veganer/djuraktivister mer utan aterga till turen ute i bushen. Jag hade tankt sova i en swag (en slags kraftig sovsack med madrass i som australiensarna sover i utomhus) under stjarnorna men nar jag brottades med swagen efter den otrevliga upplevelsen med jatteskalbaggen kom det nagot flygande genom luften som lat som en mini-helikopter. Det var sakerligen nagot levande och vad det nu an var bestamde den sig for att landa i ansiktet pa en irlandsk tjej som lag och bara nagra meter fran mig. Hon skrek och for upp och sprang in i taltet istallet.. Det blev liksom droppen. Eftersom det var sista kvallen ute i en miljo full av kryp och utan AC kande jag bara att jag inte oooooorkar ignorera odjuren langre. Det gar bra sa lange man latsas som att dom inte ar dar, for dom flesta later ju en trots allt vara. Visserligen har jag mangder med myr/spindelbett pa mina fotter.. Ser ut som jag har brannskador! Riktigt ackligt.
Det blev ytterligare en tidig morgon, 4:30 denna gang. Vi skulle till Kings Canyon och om man ska orka vandra den 3 timmar langa leden maste man vara dar innan det blir over 40 grader. Tyvarr har mina fotter sagt upp sig sa jag foljde med dom en bit, gick sedan till bussen och hamtade min kudde och la mig pa en bank och sov.
Efter lunch (kycklingwraps kryddade med flugor) akte vi dom 50 milen tillbaka till Alice Springs. Det var sa varmt att AC:n inte orkade kyla bussen, det kom varm luft ur utblasen! Solen sken och sken och sken.. Ni kan tanka er hur fruktansvart varmt det var. Stackars Lauren som korde bussen holl pa att tuppa av.
Med pa bussturen var en lokaltagklarerare fran Lichenstein! Hur hoga ar oddsen for det?
Det blev hur som helst en blot kvall. Jag fick overta Rebecca-from-England’s happy hour band (som hon vunnit efter att ha sprungit i slow motion till baywatch musiken) sa det blev manga, manga kannor ol till det svenska bordet. Vi dansade pa bordet och jag fick min vaska konfiskerad av sakerhetsvakterna. Jeez, jag holl pa att satta i halsen.
Imorron flyger jag till Sydney. *grinar* och julstamningen ar verkligen pa topp (not)!
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.