Blod, svett och tonfisk

Oj, det blev visst en bit. Ar det nagon som orkar lasa sa skriv garna en kommentar. Det blir nog lite spannande i slutet ivarjefall.

Pa kvallen i Jerantut snubblade vi tillslut pa ett litet turistkontor som kunde anordna en resa in till Tahan morgonen efter. En timma med buss och tre timmar med en bat upp langs floden. Vi slog till!
Da var det bara att ta ut pengar och ga och lagga sig for att sammla nya krafter till morgonens resa. Det later ju enkelt. Men konto kortet(automaterna?) strulade och vi fick jaga runt hela stan for att slutligen ge upp och forsoka fixa det pa morgonen innan. Det blev alltsa annu en tidig morgon, men efter ytterligare lite strul sa loste det sig tillslut (phu). Nu lag vi efter i tidschemat och det sag ut som om det inte skulle bli nagon frukost idag heller (suck).
Hungriga och redan lite trotta kommer vi ivarje fall med bussen och det ordnar sig till och med med frukosten da vi blir tvugna att vanta in lite folk vid ett hotell.
Efter en timma i bussen byter vi allsa till en bat som ska ta oss upp for floden och till tahan, en liten by som ligger precis vid gransen till Tahama Negra. Det blir en lugn och ganska vacker bat fard och det mest spannande som hander ar att jag blir sa grymt kissinodig under resan. Val framme borjar vi leta efter nagot schyst stalle att bo pa. Men mycket ar upptaget och vi far noja oss med ett lite dyrare alternativ. Det ar tydligen ovanligt mycket folk i krokarna pga det kinesiska nyaret som firas samma dag som vi kom fram, och som innebar tva lediga dagar for de flesta malaysier.
Nu galler det att hitta nagon spannande aktivitet ute i djungeln. Vi borjar med en liten spontan vandring pa en halvtimme fram till nagot som ska vara varldens langsta hangbro. Djungeln ar tat men lederna nara parkensbas ar val upptrampade och vi kommer snart fram till hangbron. Som visar sig vara stangd… Besvikna lunkar vi tillbaka igen. Men vi har ivarje fall fatt lite kannsla for stigarna och det har gjort oss sugna pa nagon liten langre tur som skulle kunna ta oss en bit bort ifran de mest upptrampade sparen och in i vildmarken.
Var forsta tanke ar att forsoka hitta nagon guide som kan ta oss med ut och visa oss runt nagot spar. Detta visar sig snart ganska hopplost da alla guider redan ar upptagna(det kenesiska nyaret!). Vi far alltsa vandra ut pa en egen expidition. Mintst en natt maste vi ju uppleva ute i djungeln. Vi hyr en ryggsack, och liggunderlag. Koper ett par konservburkar tonfisk i tomatsas och en pase rostbrod. Packar ner ett ombyte, vara sma ficklampor och vara tunna sidensovsackar. Sa det borde racka? eller?
Vi pratar med en parkvakt och far se en karta. Pa kartan finns en liten hydda som verkar intressant. Hur lang tid kan det ta att ga dit? Vakten kollar pa klockan, ser lite tveksam ut och skakar pa huvudet. Ungefar sju timmar, men da ar klockan atta och solen gar ner strax efter sju. Hm, men vi vill ju dit juh. Ja man kan ga dit snabbare, de har sjalva gatt dit pa fem timmar. Det later bra, men vi hyr en extra kraftig ficklampa for sakerhetsskull. Vi ater och koper vatten och lamnar byn klockan tva. Vi har fem timmar pa oss innan morkret faller. Det ar bara att satta ivag i full fart. Vagen blir bara brantare och brantare och det gar upp och ner hela tiden. Pa vissa stallen ar det sakert 70-80 graders lutning och man far klattra pa rotter upp for. Nastan trettiofem grader varmt och vi slukar vatten som svampar den forsta timmen. Snart inser vi att aven om vi tagit med oss sa mycket vatten vi kunnat (fulla ryggsackar och en flaska i varje hand) sa kommer det bli tajt. Men vi maste fortsatta. Svetten rinner och vatten bristen borjar kannas i huvudet. Men vi vill inte bli fast i skogen nar morkret faller. Vi stortar upp och ner for branterna, kastar oss omsom under och omsom over valta trad som blokerar vagen. Pa vissa stallen ar det snarigt och man taggiga vaxter river upp armarna pa en, men man lar sig snart vilka vaxter som man ska akta sig for och det gar ratt bra.
Nar vi ar pavag ner for en slant mot ett litet vattendrag hor vi plotsligt ett morrande. VA! Vi stannar upp, spanar ner i slanten. Ingenting. Allt ar tyst(eller sa tyst det blir i en djungel) och vi fortsatter lite forsiktigt ner. Allt blir plotsligt lite mer spannande, men vi ser ingenting. Det finns tigrar har men de ska vara salsynta. Antagligen var det nagot mycket mindre dramatiskt, men vem vet.
Vi forsatter i sa hogt tempo som vi formar. Jag blir trottare och trottare och tappar plotsligt bade fokus och balans och ramlar ner i en gyttjepol. Lerig och jaklig, men det ar bara att fortsatta.
Energin ar snart slut och det dryper av svett om mig. Da kommer vi antligen fram till en bro som vi sett pa kartan. Det innebar att vi inte kan vara langre an hogst en dryg timma ifran varat mal och vi ligger bra till med tiden. Bron ger oss ny energi men vi har fortfarande allt for lite vatten och det kommer bli ett problem om vi ska tillbaka imorgon. Vi bestammer oss for att ta en liten extra vanda (aven om det tar emot) for att ta oss ner till ett litet lager nere vid floden dar vi hoppas pa att kunna fa aka med en bat tillbaka nasta formiddag. Nere vid floden traffar vi snart en man som erbjuder sig att kora ner oss till huvudlagret imorgon. Det kanns super och antligen kan man ta ordentliga klunkar av vattnet.
Efter ytterligare en knapp timmas vandring kommer vi slutligen fram till var hydda. Den ar uppstalld pa fem meters hoga ben och det finns spanings fonster ut emot en glanta. Fyra andra treekare ar redan dar och spanar nar vi kommer. Vi skoljer oss rena i vatten som fanns dar och byter om. Slanger i oss ett par tonfiskmackor och satter oss sedan for att spana ut i djungeln. Varan vandring har tagit dryga fyra timmar och vi kanner oss nojda men trotta.
Det borjar skymma utanfor hyddan och bara ett svagt mansken lyser upp glantan. Det kanns lite spannande och sitta och stirra ut i natten. Det vimmlar av eldflugor dar ute, men vi ser forst inte sa mycket mer an dem och de dussintals rattor som klattrar omkring inne i hyddan. Men tillslut dyker det upp ett par djur. Forst nagon slags apa som sitter och ruskar och drar i ett trad. Sedan en tapir som gar och dricker lite i ett vattendrag.
Det racker for oss, vi ar trotta och bestammer oss for att sova. Vi har bada daliga erfarenheter av overslafar och jag foreslar att vi klunsar om saken. Ett daligt forslag och efter tre raka forluster far jag klattra upp och lagga mig. Det ar harda sangar (plankor) men jag sommnar snart anda.
Mitt i natten vaknar jag och maste ga pa toa. Det ar becksvart (lika svart om man blundar eller inte) sa jag tar ficklampan bredvid mig och klattrar forsiktigt ner for att inte vackna nagon av de andra. Lyser forsiktigt min vag ut till toaletten. Precis nar jag kommer fram, tappar jag lampan och den slocknar! Det helt kolsvart och hur ska jag kunna hitta vagen tillbaka! Jag lyckas tillslut pilla bort glaset och fingrar lite pa lampan och till min fortjusning visar det sig bara vara lite glapp. Phju…
Morgonen efter tar vi det lugnt, spelar lite kinachack , packar vara grejer och tar oss tillbaka till floden. Dar vantar varan batchaffis och han manovrerar oss skickligt ner for den strida forsen och fram till huvudlagret.
Nu har vi varit har i nagra timmar och borjar bli lite sma sugna pa nya aventyr. Kanske ska vi gora ett nytt forsok att ta oss till den dar hangbron. Jag tror det, det verkar ju spannande. Imorgon aker vi har ifran, men forst ska vi se om vi inte kan fa gjort lite forssranning. Det skulle vara kul, sedan kanns det som vi har fatt nog av regnskogen och varat nasta stopp ar Kuala Lumpur. Dar finns sakert battre uppkoppling att tillga och ni ska fa se lite bilder ifran skogen.