En helt vanlig dag i Brasilien

Sedan en tid tillbaka bor Linda i södra Brasilien där, enligt henne själv, livet levs lite annorlunda än i Sverige. Återigen skildrar Linda den brasilianska vardagen och berättar här om hur en vanlig dag kan se ut på andra sidan Atlanten.

På nätterna flyger fladdermössen ute på gatan och äter av gatuträdens frukter men när det ljusnar så är de redan borta och staden börjar vakna till liv. Man beger sig till bageriet för att köpa färska frallor som oftast äts med mortadella, ett slags korvliknande pålägg. En minikopp starkt och sött kaffe senare och man är redo att bege sig ut för dagen.

De som jobbar beger sig till jobbet antingen genom att ta bussen eller bilen, precis som i de flesta länder. Bussarna är oftast så fulla att det är omöjligt att komma på och folk trängs något otroligt. Längs vägarna ser man även gatuarbetare som tar sig fram med häst och vagn och letar efter papper eller plast som de senare säljer vidare till en av de tusentals skrotnissar som finns i staden.

Stannar man hemma så ser man helt andra saker som man inte ser när man jobbar på kontor. Posten kommer förbi i sin blå/gula klädsel och lämnar posten i den pyttelilla postlådan som alla har. Hundarna i husen skäller varje gång det kommer någon förbi på gatan och den stackars killen som kommer för att mäta av elen eller vattnet har det inte lätt då han ofta får mota bort hundarna med en pinne och stå ut med deras skällande hela dagarna.

Två gånger i veckan är det också insamling, då kommer återvinningsfolket och ropar på gatan att det är återvinning. De samlar på burkar och petflaskor så har man det kan man ge till dem. Eller så samlar man ihop sina egna och säljer sedan för några kronor till skrotnissen. När de har samlat ihop på varje gata kommer en liten minivan och samlar alla påsar med flaskor.

En gång om dagen åker även äggbilen förbi, man kan köpa ägg direkt från bonden, äggen är oftast mycket större och ger mer för pengarna än de ägg som köps i affären. Vill man ha ägg så tar man med sig en bunke ut och samlar äggen i den.

Glassbilen kommer även den förbi en gång om dagen nästan hela året. I bilen sitter det en försäljare med en frigolitlåda jämte sig full med glasspinnar i olika smaker. Här använder alla försäljare sig utav högtalare så man hör långa vägar att de kommer. “Vassora, vassora” ropar kvastförsäljaren när han kommer förbi med sina stråkvastar på ryggen.

Beger man sig ut på gatorna så hittar man både det ena och det andra. Ofta ser man hästar som går lösa och hundar som springer omkring hur som helst. Är man törstig kan man svalka sig med lite sockerrörsdricka och är man hungrig kan man äta billigt från de olika matstånd som finns lite överallt. Ibland ser man indianer som säljer stora korgar och tigger pengar.

Vid lunchtid visas vad som hänt i staden, dvs polisrapporter om händelser som oftast inte är så trevliga. Ett vanligt och omtyckt inslag för brassarna som visas på varje kanal några gånger om dagen. Vid lunchtid är det också dags för den dagliga mässan i katedralen som oftast är fullsatt. Under dagens lopp ser man även väldigt många som sitter på gatan och tittar på hur livet går förbi och folk som passerar. Istället för att gå hem till någon så stannar man ofta och pratar på gatan.

Kvällen kommer och det dagliga riset ska kokas och bönorna ätas upp tillsammans med en bit kött. Man tittar återigen på ett inslag om vad som hänt i staden och sedan ser man på kvällens höjdpunkt – den dagliga TV serien som går på varje kanal. Alla är väldigt bra och går ofta samma tid så man får bestämma vilken man ska följa.

När mörkret faller är det bara fladdermössens pipande som hörs och frukterna som faller från träden. Sen sover staden och en ny dag gryr återigen.

Var den första som kommenterar

Svara till