Kairo är så mycket mer

De flesta turister besöker pyramiderna i Giza och det egyptiska muséet. Men Kairo är så mycket mer än så. Sebastian guidar till det riktiga Kairo.

Mina steg ekar tomt. Duvors vingslag rör om bland dammet i fönstergluggarna. Här och var sipprar ljusstrimmor in där fogen mellan stenblocken har lossnat. En vit dräkt fladdrar uppåt framför mig. Det är min guide.

Den bästa utsikten över Kairo får man från någon av de otaliga minareterna, bönetornen. Fem gånger om dagen kallar böneutroparna till bön, men däremellan är det inga problem att klättra upp och förundras över Kairos utbredda storstadsmiljö. Åt höger skymtar ett enormt palats på en dammig kulle. Paraboler och tvättlinor breder ut sig över hustaken. I fjärran stiger rök från Tahrirtorget där sammandrabbningarna mellan demonstranter och säkerhetspolis pågår.

Att försöka lära känna det verkliga Kairo med allt som pågår är svårt. Utsikten från en minaret, smaken av arabiskt kaffe, dofterna från kryddorna; allt känns overkligt när man har sett människor kämpa och dö för sin frihet. Tahrirtorget är som ett Egypten i miniatyr; där finns maten, människorna, kläderna. Samtidigt är det lätt att glömma bort att det finns ett Egypten bortom tårgas och Molotov cocktails. Frågan är hur man ska upptäcka det?

Ett bra sätt att börja på är att känna in stadspulsen. Detta görs bäst på någon av Kairos många shishabarer. Shisha är det arabiska namnet för vattenpipa och en mycket populär caféaktivitet i Egypten. Längs bakgator sitter rader av äldre män (och något färre kvinnor) med stora vattenpipor och små koppar arabiskt kaffe. Kaffet är sött och starkt, och de små kopparna innehåller såväl kaffesumpen som en nypa kardemumma.

– Caféerna är grunden i det egyptiska samhället, skämtar en man. Här samlas folk för att diskutera politik.
Politik är ett hett ämne i Kairo för tillfället, och även om folk fortfarande är oroliga för att uttrycka sin åsikt helt fritt, kan ett shishasamtal lätt urarta till en mindre gatudebatt.

Näst efter kaffe, te och vattenpipor kommer maten. Bland röriga bakgator serveras egyptisk mat i plastskålar och försäljarna blir mer än glada när turister vågar prova på riktig egyptisk mat. Bönor utgör grunden i de flesta mål mat och kött är mindre vanligt. Olika former av hummus serveras med böngrytor, bröd (eish masri på arabiska) och kanske någon kötträtt. I gatustånd grillar majs och sötpotatis och kebabliknande shaverma rullas i tidningspapper och äts gående. Turister klagar vanligtvis på att maten i Egypten är smaklös vilket är ett vanligt problem på turistrestauranger. Men besöker man lokala kök på mindre gator är det egyptiska köket en kulinarisk upplevelse väl värd att utforska.

Pyramiderna utgör givetvis kärnan i varje turists besök i Kairo. Det är också ett av de där sällsynta tillfällena då man vantrivs i staden. Vill man träffa människor och verkligen uppskatta kulturen bör man söka sig bort från jobbiga försäljare och plastleksaker. Ett sådant område är sopstaden Manshiyat naser.

– I Manshiyat naser, eller Garbage City som det också kallas, lever människor av att samla och sortera sopor från resten av Kairo, berättar min guide Fares. Det är ett koptisk kristet område och människor är i allmänhet mycket gästvänliga.

Ett besök in i sopstaden är en mycket stark och speciell upplevelse och rekommenderas att göra med en lokal guide. Lukten av sopor är stark, men det finns ett mod och en hoppfullhet i invånarnas ögon som imponerar. Det här är en informell ekonomi, där skolor, fabriker och kyrkor drivs helt av inkomsterna från återvunna sopor.

– En gång i tiden bodde alla här i plåtskjul som saknade rinnande vatten och elektricitet. Idag bor vi i lägenhetshus med tv, telefon och varmvatten. Saker har förändrats, säger Fares.

Det koptiska sopområdet är ett av få kristna områden i Kairo; i allmänhet breder moskéer ut sig över staden. Islam är en viktig del av samhället och moskén är mer än en plats för bön, det är en samlingsplats. Det är fritt fram att besöka Kairos många moskéer förutom när bön pågår. Till seden tillhör att man tar av sig skorna och bidrar med en slant till moskéns kassa. Dessa svala stenkomplex är ett välkommet avbrott från Kairos annars så hetsiga storstadsbrus. Ahmad Ibn Tulun moskén är Kairos största och äldsta moské och utsikten från minareten är hänförande. Moskén ligger i det numera världsarvsskyddade Islamiska Kairo, ett område som grundades av fatamiderna under 900-talet. Områdets många marknader erbjuder parfymer och kryddor och små caféer luktar kaffe och myntate.

Så långt är allt klart, bakom pyramider, Nilbåtar och dyra turistorter finns ett äkta Egypten, fattigt men gästvänligt. Cafékultur, mat, religion och historia utgör grunden i denna kultur, men i dagens Kairo finns även något nytt. Revolutionen. Många människor har skadats i våldet, men revolutionen är på allas läppar. Ett besök i Egypten är ett besök i revolutionens Egypten och som besökare har man en skyldighet att sätta sig in i och vilja förstå händelserna. Tahrirtorget är revolutions hjärta och ett besök till denna symboliska plats är en historisk upplevelse. Folk är i allmänhet trevliga och välkomnande och kan du några fraser arabiska berättar de gärna mer om det politiska läget. Eftertanke och stor försiktighet är dock att rekommendera i samband med alla demonstrationer i Kairo.

Solen börjar gå ner och vår guide gestikulerar åt oss att det är dags att följa spiraltrappan nedåt igen. Smogen färgar himlen orange och dammet lyser upp när det åter kommer i rörelse. Solnedgångens Kairo, röd som revolutionen.

Tre tips

Mansyihat naser/Garbage City
Mansiyihat naser är Kairos koptiska stadsdel. Människorna lever av att samla sopor som sedan packas och sorteras till återvinning. Ett besök görs bäst med lokal guide som kan förklara hur samhället bland soporna fungerar. Ovanför stadsdelen ligger den koptiska kyrkan Saint Simeon, Mellanösterns största kyrka.

Islamiska Kairo
Islamiska Kairo är inte mer muslimskt än någon annan del av staden. Namnet härrör istället från de många islamiska monument som finns i det världsarvsskyddade området. En vandring längs gatan Sharia al-Muizz är en vandring genom historien, längs moskéer, handelsstationer, parker och mausoleum. Här ligger Ibn Tulun moskén, Kairos största moské. Al-Azhar Park erbjuder tysta och grönskande promenader bortom trängseln. För den shoppingsugne rekommenderas marknaden Khan el-Khalili.

Pyramiderna i Giza
Nej, det går inte att skriva en reseguide till Kairo utan att åtminstone nämna pyramiderna. Självklart är sfinxen och de tre pyramiderna på Gizaplatån värda ett besök, men till skillnad från vitaliteten i resten av Kairo är Gizabesöket strikt regisserat av guider och försäljare. Passa dig för försäljare och ta aldrig emot någonting de vill ”ge bort”.

5 kommentarer på Kairo är så mycket mer

  1. Mia Ano

    Tack, mycket inspirerande. Du både skriver och beskriver på ett trevligt sätt.

    I Marocko finns det riater (?), hotell/vandrarhem med en liten trädgård. Finns också det i Kairo?

  2. Sebastian

    Tack för trevlig feedback! Jag bodde bara på ett hostel så jag vet faktiskt inte om det finns riater i Kairo, men det skulle inte förvåna mig!

Svara till