Första gången i Kina

Andreas har nu tagit sig ända till Kina i sin berättelse. Läs här om hans möte med den mäktiga huvudstaden Beijing och lättnaden att få gå av tåget efter sex dagars färd. Andreas tipsar om hur man finner boende, hur man shoppar och vad man ska se i huvudstaden.

Efter att ha tillbringat sex dagar på ett tåg, visserligen med ett stopp, är det extra skönt att anlända till slutdestinationen. För transsibiriska järnvägen är denna slutstation Kinas mycket mäktiga huvudstad Peking. Denna enorma stad är känd för dess sevärdheter, billiga shopping samt alla de trevliga och hjälpsamma människor som är invånare i staden. Givetvis anländer man därmed med stora förhoppningar och likväl mycket höga krav på denna enorma miljonstad.

Efter att ha anlänt är den första anhalten att finna ett hostel. Eftersom vi inte bokat något sedan tidigare, förlitade vi oss istället på de förhandskunskaper som vi sedan innan skaffat från diverse hemsidor. Givetvis kan det tänkas vara svårigheter att finna dessa som nykommen turist i en stad med miljoner stadsdelar samt för oss annorlunda bokstäver. Detta blir dock aldrig något problem. Redan på tågstationen finns flera hostel, samt dess hostelpersonal, for att håva in gaster. Du behöver alltså bara ha en uppfattning om vilken prisklass du vill åt och sedan finna den skylt som du tycker  har passar just dig. Ofta, om du redan förbokat, ingår fri bilfärd till ditt boende.

När man väl är på plats och möjligtvis fått ta igen de missade timmarna sömn, är det så dags att upptäcka denna enorma stad. Vad börjar man med? De klassiska sevärdheterna (som kinesiska muren, förbjudna staden, lamatemplet etc) eller shoppingen? Svårt att säga, givetvis upp till personen i fråga.

Jag hade själv fått uppmaningen att INTE börja med shoppingen, just på grund av risken att som nykomling låta sig luras att köpa varor med stora överpriser, som kan prutas ner väsentligt med den prutvana som tillkommer efter en tid. Jag och min reskamrat gick dock emot detta råd och gav oss direkt in i shoppinghetsen. Vi begav oss till den välkända Sidenmarknaden. Denna marknad finns inne i ett varuhus med gångavstånd från tunnelbanan.

Väl där upptäcker man att Kinas rykte om de låga priserna inte är någon myt. Allt går att pruta ner så att reskassan inte drabbas något märkbart. Personligen blev jag väldigt förtjust i just denna marknad, främst pa grund av dess stora utbud på allt från elektronik, kläder, souvenirer, smycken till konst. Prudukterna är många och priserna är låga. Så, gick jag för fort på shoppingen? Jo, jag tror det.

Visserligen gjorde jag alla inköp med priser som är extremt mycket lägre än Sveriges, men nu när jag varit här en tid inser jag att jag troligtvis hade kunnat fått ner dem ytterligare. De påstridiga försäljarna gör den godtrogna och rika turisten till ett perfekt föremål att luras på kopior till överpris. Därför blir mitt rad detsamma – vänta någon dag innan storhandligen kan borja!
 

Ett av de stora måstena att upptäcka när man är i Peking är den mycket långa och ståtliga muren som ligger cirka en timmes bilfärd utanför staden. Detta har givetvis också jag ägnat en dag åt. De flesta hostel erbjuder dags- eller halvdagsresor till muren. Detta är ett smidigt och inte allt för dyrt sätt att få uppleva något som för ögat är otroligt att förstå. Detta handbygge ar en sevärdhet som slår det mesta – dess utsikt, natur, histora, samt känsla som frambringas av att vandra där. Något av en klass för sig! De andra sevärdheterna i sig är vackra och intressanta, men det är muren som är måstet.

Till sist vill jag ge ett råd. Att ge sig ut pa egen hand i Peking kräver en karta. Staden är stor och gatorna är många. Människorna är visserligen mycket trevliga och hjälpsamma, men dess kunskap i engelska är obefintligt. Vill man finna något är det upp till en själv, och därmed krävs en karta!