En aning as+trott och besviken ska jag forsoka att inte overdriva klagandet allt for mycket, men just nu ar det inte latt… Jag tanker pa all tur vi haft innan, da kanns det anda lite battre.
Hur som helst sa borjade det hela i bussen pa vag mot Krabi, (vad vi trodde iallafall) Toalettdorren gar inte att stanga sa hela vagen 19:00 till 06:00 sitter vi och forsoker halla tillbaka maginnehallet i en skitbuss bokstavligt talat dar kondensen standigt droppar ner i vara huvuden. Min vaska staendes pa golvet vart genomblot, och dar med min kamera och pengar och Ipod… inget gick sonder daremot, men det visste jag ju inte da.
Bussen stannar, men inte fan stannar den i Krabi inte, utan i Suratthani! Vantar en timma pa en busshallplats dar den enda maten som fanns att kopa bestod av Pringles och Oreo-kakor. Visst! Gott ibland, men INTE nar man redan mar illa kl 06:00.
Vantar pa nasta buss… Bussen maste ha kort in i en tvattmaskin for det som kom… var en minibuss. (Hade inte klagat om vi inte kopt biljetter i en VIPbuss, men det hade vi ju som gjort!) Ihoptrycka med knana i ogon-hojd fast utan droppande AC eftersom att nu fungerade den inte alls fortsatter vi i yttligare 3 timmar.
Stannar, buter buss.. igen! Till ett abake utan vaggar och fonster, skumpas fram till yttligare en resebyra, vantar och sen ivag i en sista minibuss pa vag till Koh Lanta. Antligen tanker vi.
Smarta som vi var bokade vi ett boende redan pa den sista resebyran for aven Koh Lanta ar knokfullt.
Kl 14 prick anlander vi till…den varsta skiten jag sett i hela mitt liv. Alltsa, verkligen… Anna och Sofi, ni kan inte ens tanka er. Jag vart skit forbannat minst sagt eftersom att vi betalat och vagrade.
For forsta gangen i mitt liv tror jag det lonades sig, karln eller snorungen i receptionen (som faktikst trots allt forsokte hjalpa oss.. om jag ska vara arlig) ringde upp resebyran som lyckades hitta ett annat boende at oss.
Priset?
Svimma inte, det har vi redan gjort. 1500B/natt! Det ar tamig fan rena ranet, men vad har vi for val just nu? Inget.. sa vi har helt enkelt bestamt oss for att sa snart denna dagbok ar postad, sa glommer vi hela skiten, betalar vara dagar och sen tanker vi inte mera pa de. Vi har 3 dagar kvar har pa Koh Lanta och jag ska ta mig tusan njuta av dom!
Men besviken? Ja.. som tusan. Men fran den ljusa sidan sa har vi bade planboken och kameran kvar!! 😀
Plus att Sara verkar vara kvar i stan, eftersom du vart pa traning! 😀 Toppen toppen toppen!
Langtar redan hem till traningen, idag vart det inget spring, maste fa lugna ner mig lite..
Imorgon ar en ny dag, imorgon vantar paradiset!
/anncha
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.