Akagera National Park – den lilla nationalparken med den stora upplevelsen

Två timmars bilfärd från Kigali, Rwandas huvudstad, börjar landskapet delvis förändras. Bebyggelsen avtar då vi närmar oss parkingången och istället ersätts de låga husen av små buskar som följer den smala vägen. Vägarna börjar tömmas och de glatt vinkande barnen blir allt färre. Till slut kör vi förbi den gröna ganska oansenliga skylten där det med gula bokstäver är textat ”Welcome to Akagera National Park”.

Två timmars bilfärd ifrån Kigali, Rwandas huvudstad, börjar landskapet delvis förändras. Bebyggelsen avtar då vi närmar oss parkingången och istället ersätts de låga husen av små buskar som följer den smala vägen. Vägarna börjar tömmas och de glatt vinkande barnen blir allt färre. Till slut kör vi förbi den gröna ganska oansenliga skylten där det med gula bokstäver är textat ”Welcome to Akagera National Park”.

Akagera National Park är en utav tre nationalparker i Rwanda. Tillsammans med Parc National Volcans (hem åt bergsgorillorna) och Nyungwe National Park (bland annat känd för sitt stora antal apor) erbjuder Rwanda imponerande djur och naturupplevelser på en begränsad yta. Akagera ligger öster om Kigali, på gränsen mot Tanzania, Parc National Volcans ligger vid ”treriksröset” – området där den demokratiska republiken Kongo, Uganda och Rwanda möts, medan Nyungwe ligger i det sydvästra hörnet mot den kongolesiska gränsen.

I och med det lilla landets yta krävs det inte många dagar för att hinna med parkerna, även om behållningen troligen kommer att vara större utav att sakta färdas genom landet. Trots att alla tre parker är lätt åtkomliga är det få som utanför Rwandas gränser har hört talas om Akagera National Park, och ännu färre som har besökt parken.
 
Väl framme vid parkingången till den relativt lilla nationalparken är första steget att klura ut betalningen. Jag och mina tre vänner faller i två olika kategorier, turist och de med uppehållstillstånd, som vanligt är det billigare för dem med uppehållstillstånd och ännu billigare för rwandiern. Efter lite klickande på miniräknaren och omräknande från amerikanska dollar till rwandiska franc klarar vi slutligen av betalandet av parkavgifterna. Vår guide hoppar in i bilen och efter att ha lämnat av packningen på Akagera Lodge är vi på väg, på väg ut i vidsträckt natur och ett rikt djurliv.
 
Vi färdas längs med slätterna och med Rwandas många kullar som kuliss. Zebrorna masar sig slött ur vår väg och girafferna ser lite avvaktande på oss då vi kommer åkandes. Tre timmar spenderar vi i den sena eftermiddagen tills mörkret börjar sänka sig över parken. Vår guide talar flitigt på, undrar vart vi vill åka, vad vi vill se och med en imponerande uppmärksamhet ser han djuren långt innan oss andra. Vi ställer fråga på fråga, vilka han glatt och uttömmande besvarar.
 

Nästföljande morgon äter vi frukost på ett öde Akagera Lodge, som enda gästerna är vi flitigt uppvaktade och klockan tio står vår guide med ett leende och väntar på oss. Vi färdas genom större delar av Akagera den dagen, förbi de många mindre sjöarna, fram över slätterna, promenerar längs Akagerafloden medan guiden uppmärksamt håller koll på att vi inte hamnar mellan flodhästarna och vattnet, lunchar på en av de högsta kullarna med utsikt in över Tanzania och lär oss mer om djuren vi ser än vad grundskolans oä-lektioner någonsin kunnat bidra med. 
 
Allt sker i den takt vi själva väljer, ja bortsett från faktumet att det är djuren som väljer när och hur länge de vill visa sig. Men det är vi som väljer vilka djur vi vill veta mer om, vart vi vill stanna, hur länge vi vill betrakta de imponerande girafferna, eller hur många kort som faktiskt behövs på en stackars liten fågel. 
 
Sen eftermiddag lämnar vi av guiden vid parkentrén. Han vinkar glatt åt oss då vi påbörjar färden tillbaka mot Kigali. Min vän som är på besök från Sverige sjunker ner i sätet, ser tillfreds ut med ett brett leende på läpparna. Vi konstaterar alla att parkens storlek till trots, eller kanske tack vare, är behållningen och upplevelsen en utav de största vi varit med om.  

Du förväntas ha egen bil då detta inte är något som tillhandahålls utav Akagera National Park. Guiden brukar mötas upp vid parkingången, eventuellt vid Akagera Lodge om ni bokat boende där. Du kör själv bilen medan guiden oftast sitter i passagerarsätet. Akagera Lodge är i nuläget så gott som det enda hotell inne i parken. Du kan dock även campa i parken, så länge du givetvis följer föreskrifterna. Det brukar vara ett mycket uppskattat alternativ.

För att hyra bil kan man kontakta ORTPN.

Akagera har relativt få besökare och det är vanligt att man inte möter några andra under ett två dagars besök. Utöver de ”klassiska” safaridjuren såsom giraff, zebra, buffel, elefant, har Akagera ett otroligt rikt fågelliv.

2 kommentarer på Akagera National Park – den lilla nationalparken med den stora upplevelsen

  1. jacques

    jag tycker om rwanda för att det är hemlande jag är från rwanda men nu bor i sverige jag vet inte om jag åker tillbaka

  2. Thomas

    Tack för bra info. Befinner mig i Kigali nu och kommer förmodligen besöka Akagera någon av de kommande veckorna. 🙂

Svara till