Lalumanu beach; Moana lei surf & dive

Under sin jorden runt-resa valde Johanna att göra ett kort stopp på Samoa. Men istället för ett par veckor i paradismiljö fastnade Johanna i månader. I den här artikeln skriver hon om stranden Lalumanu beach.

Ssschhhhh!!berätta inte för någon om min lilla hemlighet! Världens mest romantiska ställe, utan varmduschar, godis eller fungerande elektronik. Här är platsen för dig som bara vill ta det lugnt, för det här är något av ett guldkorn!

Samoa är inte stort i sig och de flesta stannar faktiskt inte längre än en vecka. De flesta är Nya Zeeländare som tar en liten semester och då är ju både Fiji och Samoa nära till hands även om Samoa inte är lika turistigt som Fiji. Lalumanu är helt klart den plats som jag varit helt betagen av, vyerna, stämningen och folket runt i kring gjorde det svårt att släppa taget.

Det är ungefär 15 bungalows på stranden och det blir lätt en familjär stämning med mycket öldrickande och kortspel tills det är läggdags. I min egen fale (bambu bungalow) på Lalumanu beach kunde du hitta mig mellan mars och maj 2005.

Priserna ligger på samma nivå på hela ön, mellan 100-150 SEK per natt inkl. frukost och middag. Men då har du också den välkända buffén varje kväll som alla njuter av! Inte förrän jag har gått runt och testat andra ställen insåg jag hur mycket jag saknat att faktiskt äta annat än bara ris och lite ananas till efterätt. Allt från friterad fisk, små piroger, hummer, sallader, färsk papaya… visserligen var jag hur trött som helst på maten efter två månader av samma sak. Det är då man drömmer om biff med bearnaise. Men det är väldigt gott och fräscht. Jag älskade också det faktum att man kan kunde plocka sin färska frukt varje dag, bland annat små minibananer på buskarna. Papaya som jag inte ens tycker om hemma i Sverige smakade så annorlunda där borta.

En del eftermiddagar när jag kom gående på stranden satt Tai, som äger Moana leis, vid havet och rensade fisk med sina barn. Hon ropade till mig och uppmuntrade mig att smaka råa musslor, lite bläckfisk eller andra delikatesser. Även om jag höll på och kräkas emellanåt så var det bara att tacka och ta emot, äran i sig var fin nog för att tacka nej till.

Pojkarna i byn var också väldigt fascinerade av mig för att jag stannade så pass länge där. I stort sett varje morgon satt de kring min fale och pratade på samoanska med mig. Jag brukade bara skratta och skaka på huvudet åt dom, men de insisterade och menade att om jag hör samma meningar varje dag så kommer jag snart och lära mig språket. Uppmuntran till att lära mig om deras kultur och seder var så positiv, jag har aldrig förr stött på såna människor som har så lite, men ger så mycket. Deras nyfikenhet slog heller aldrig över till något obehagligt utan allt kunde tas med ett skratt.

Lördagskvällar var det dags för dans, sång och eldkast. Att laja med brinnande pinnar är samoanernas stora specialité och i stort sett var du än bor så kommer det vara en eldshow vare sig det är fullvuxna män eller småpojkar. Kvinnorna är uppklädda med tjusiga sarronger och blommor i håret medan de dansar någon sorts hawaii dans. Allting är otroligt stämningsfullt och det är bara att luta sig tillbaka tills det är dags och bli uppdragen för och dansa tillsammans med dem. Emellanåt sker också en kawa ritual, som är en brygd de dricker i avslappnande syfte. Det enda som händer när du dricker den jordsmutsiga geggan är att munnen domnar bort så det är inte att rekommendera alls, men det kan ju vara kul att testa på så klart! Kostar några kronor på marknaden om man vill göra sin egen kawa.

Eftersom jag var där så pass länge bestämde jag mig för att ta mina dykcertifikat upp till Advanced. Priserna ligger ungefär på samma som det billigaste i Thailand, med en skillnad på att det är inga stora grupper som dyker på Samoa. Jag var ensam!

Eftersom jag inte hade någon som helst tidigare erfarenhet av dykning eller snorkling förstod jag nog inte exakt hur mycket havet där hade och erbjuda. Visst var jag fascinerad av att jag kunde dra ut och snorkla ett par timmar efter frukost varje morgon som lite extra motion och spana på sköldpaddor och nemofiskar. Men det var inte förrän efteråt som jag insåg hur pass fantastiskt orört allting var där på ”min” strand. Varken Nya Zeeland, Australien eller Thailand kom i närheten av alla fantastiska fiskar och korallrev jag dök kring där; hajar, sköldpaddor, tonfisk, svärdfisk – listan blir lång. Att ta mina dykcertifikat på Samoa är det bästa jag någonsin gjort, ett klart minne för livet!

När det blev dags för mig att ta avsked var det faktiskt svårare än vad jag trott. Kvällen innan sjöng vi och spelade gitarr på stranden med en mysig bonfire. Tai hade varit på marknaden och köpt presenter till mig; smycken, sarong, hårband och en väska. Jag förstod att det inte är något som hör till vanligheterna och känner mig otroligt ärad för all uppmärksamhet de ägnat mig!