Usumbara Paradise

”Paradis” är ett fruktansvärt slitet ord. Ursch, jag gillar det inte. Det har använts så mycket att det förlorat sin mening. Paradisstränder dit och paradisstränder dit, ingen är väl längre nyfiken på vad för ställen folk sätter detta superlativa ord på, eller hur? Men kanske beskriver ordet ”paradis”, något för någon, och för er vill jag beskriva den plats jag hittat som ett ”bergsparadis”. Låter det konstigt? För mig blev det i alla fall den första platsen jag stannat på i fyra dagar utan att röra på mig på tre månader. Det är faktiskt ett mycket bra betyg!

I Tanzania, fem timmar norrväst om Dar es Salaam, ligger Usumbara Mountains. De är tämligen låga och odramatiska berg vars högsta punkt inte överstiger 2300 m. Klimatet är varmt på dagen och svalt och skönt på kvällen. En utmärkt plats att gå by-till-by-leder genom regnskog och förbi vattenfall, hela tiden med otroliga vistas. Priserna ligger dessutom på en bråkdel av vad de mer kändare trekkinglederna kostar. Alltså, ett utmärkt alternativ om man vill slappna av lite från den extrema värmen från Zanzibar med lite schysst natur och rörelse.

Jag åkte till Usumbara Mountains just för detta, och största staden som heter Lushoto. Härifrån utgår trekkingturerna, och jag tänkte börja gå en redan nästa dag. Men så blev det inte, jag hittade mitt nya favoritställe på ett berg, och stannade för första gången på tre månader mer än fyra dagar på samma plats.
 
Dagen jag anlände till bergsmassivet hade jag några timmar över innan solnedgången. Därför snörade jag på mig skorna för att gå till en plats som hette ”Irente View point”, ta något kort och tillbaka, på tre lätta timmar. Men nej, så blev det inte. Jag gick inte tillbaka till staden den kvällen. Jag hittade en plats som inget annat (som jag skulle ha kallat ”paradis” om inte det känts för påklistrat) i Irente View point campsite.
 
Platsen jag fann var en liten hytt byggd i klassisk lekis-trädkoja-stil. Vissa skulle säkert kalla det ett ”ruckel” eller ”kyffe” eller, i de mest generösa fall, ”ett skjul”. Jag skulle hellre slänga mig med orden ”palats” eller ”slott”. Varför då?

Den var liten, ungefär 5 kvm inklusive en balkong, gjord av brokiga plankor, förstärkt med presenning och delar kvarglömda tält. En jättesmal dörr utan handtag eller lås knarrade fram och tillbaka i vinden fick den att se ut som ett misslyckat projekt som numera var övergivet. En på tok för kort säng upptog det mesta av utrymmet, och det var så lågt att man aldrig kunde stå upprätt.

Men istället för klaustrofobi, infinner sig eufori. För trots alla dessa tillkortakommanden, som att den är pytteliten, tillsynes byggd av en åttaåring och knappt vindtät, har den något som gör den till världens bästa övernattningsplats; den har ett väggstort fönster med en utsikt som får vem som helst att bli förälskad. Belägen precis vid en mycket brant sluttning, störtar marken flera hundra meter ner framför balkongen.

Ett majestätiskt berg upptar delar av synen och beroende på hur klart vädret råkar vara kan man se tre eller fyra horisonter i allt ljusare och ljusare lyster. Det finns ingen sky lodge eller viewhotell som kan mäta sig med med detta, på det är jag helt säker.

När man checkar in (om man kan kalla det så) löser man första parkettsbiljetten till solnedgångarna som framförs i horisonten framför. När man ligger i sängen finns utsikten där, när man vänder sig på natten är den med dig, när man vaknar på morgonen är det dimmigt i hyddan och när man väljer att stiga upp har den lättat för att den storslagna naturen återigen blottas.

Just att hyddan är så rudimentär bidrar till att naturen känns så nära. Det känns som om vinden och höjden har ett grepp om en, man är utlämnad åt andra makter. För första gången kände jag mig ett med naturen. Fram tills nu trodde jag att jag aldrig skulle använda den tunna klichén ”att vara ett med naturen”, men jag kommer inte på något som passar bättre, hur new-age och hippigt det än låter. Jag har aldrig känt så innan och det är en riktigt häftig känsla kan jag meddela!
 
Ett tips för alla er som är lite trötta på allt, för er som behöver lite rekreation. Tag med en sovsäck till Irente View point camp site. Fråga efter Sky Bandas. Checka in. Bli kär.

5 kommentarer på Usumbara Paradise

  1. Ulrik

    Usambara ar sanslost vackert!
    Spenderade 4 dagar med att vandra runt dar, men missade Trakojan, Attans!

  2. Anders N

    Det är så jävla fint! Jag älskade det där stället. Fanns en snubbe som sålde rågbröd också. Det var gott efter månader av majsgröt.

  3. Thomas Taliaferro

    Fin artikel om en fin plats. Respekt till alla som delar med sig av sina äventyr. Jag var också där. Hittade det iskrivet på en vägg i ett hostel i Dar es salaam. Istället för att ta en guide så gå gärna själva och fråga folk på vägen om byar. Bara man lär sig bynamn så funkar det perfekt. Ja hade visserliggen hittat en trekking i east africa lonely planet som ägnar sig en sida åt dessa berg. Genom den så hittade jag namnen på byarna och sen frågade jag mig fram. Då blir det en trekking med mat för 3 kr måltid och boende för 10 kr. Svårt att slå deras erbjudanden asså! För övrigt så misstog jag också en guides vänlighet för ren vänlighet. Han bjöd in mig att sova över hos han och det visade sig att han va intresserad av lite mer än vänskap. Watch out iaf e mitt tips

  4. Calle Neider

    Underbart att du skriver om Usambara mountains. 2002 gick jag Ulandslinjen på Hållands fhsk och vio åkte till Tanzania. Jag hängde då i Usambara i 3 veckor och hade praktik i byn Mlalo (40km=2.5h med buss från Lushoto)
    Det är verkligen underbart vackert, fortfarande en av de vackraste platser jag besökt och JA vi besökte även Irente Viewpoint och det är sagolikt. Så ska du åka runt lite i Tanzania och dra upp till Kilimanjaro från Dar es Salaam, så stanna bussen i byn Mombo nere på slättlandet och åk upp till Lushoto. Några extra dagar där får inte missas!

Svara till