Zambia(TIA) This is Africa

Att få beskedet om att jag skulle få göra en del av min verksamhetsförlagda utbildning i Afrika var stort! Vi var fyra sjuksköterskestudenter från Sverige, som skulle få vara med om detta äventyr. När vi närmade oss Lusaka och såg den sagolikt vackra afrikanska kontinenten breda ut sig under oss i morgonljuset, upplevde jag en härlig känsla av omedelbar närhet och sann verklighet.

Efter månader av förväntningar låg Zambia äntligen inom räckhåll. Upplevelserna och erfarenheterna, miljön och människorna har gjort att jag känner mig oerhört rik inombords. Utmaningarna har varit många och oförutsägbara! Det har inte alltid varit lätt, men tillsammans med alla positiva inslag har det resulterat i en totalupplevelse av stora mått. ”TIA!” This is Africa!

Förberedelser

Boka flyg
En av våra studiekamrater från Visby bokade flyget åt oss genom Travelnet Gotland ca 3 månader innan vi skulle åka. Biljetterna kostade 8 988 kronor per person med British Airways. Vi reste från Arlanda den 2 februari till London där vi fick vänta några timmar innan det 10 timmar långa nattflyget till Lusaka kl. 18.40. Vi anlände Lusaka följande morgon kl. 06.50. Allt gick bra, förutom ett mindre hic-up på Heathrow, där vi blev ombedda att packa om vårt handbagage, som var begränsat till en väska per person.

De av oss som hade två väskor handbagage fick därför checka in den ena. Detta är något som BA på Arlanda borde ha poängterat redan vid incheckningen. Baggage allowance för incheckat bagage är 20 kg per person. Har Du för många kilon får Du vara beredd på att betala extra eller förlita Dig på Din egen övertalningsförmåga vid incheckningen! Tänk också på de nya reglerna, som gäller vätskor: max 100ml i en tillslutbar genomskinlig plastpåse.

Pass & Visum
Man måste ha ett giltigt pass. Kolla att giltighetstiden inte har gått ut eller går ut under tiden i Zambia! Visum krävs för den som har svenskt pass. Ansök om detta hos Zambias Ambassad.

Steg 1: Ansök om ett Student Visa med multiple entry. Tag med pass, två (2) passfoton, formulär (kan dras från nätet) och pengar. Vi betalade SEK 450 per person för ett 30 dagars student visa. Var vaksam vid ankomsten på Lusaka flygplatsen och se till att de också skriver 30 dagar i passet och inget annat.

Steg 2: På plats i Zambia ansöker Du sedan om ett Study Permit innan Ditt 30 dagars Student Visa går ut. Processen var ganska omständig, så gör det så tidigt som möjligt. Tag kontakt med Sally Zulu, rektor på skolan, så kan hon ge mer information. Man behöver genomgå en hälsoundersökning med bl.a. lungröntgen och synundersökning. Undersökningen kostade K70 000 (SEK140)

Ett Study Permit kostar K250 000 (SEK 500). Sally Zulu ombesörjde själva inbetalningen till Immigration Department. Kvittot på inbetalningen fick vi en vecka senare. Tag med passet, två (2) passfoton, kvittot samt hälsointyget till Immigration Department. Se till att Sally Zulu följer med Er dit eftersom det går snabbare om någon som kan språket finns med.

Vaccinationer
Var ute i god tid och ha alltid med Ditt INTERNATIONAL CERTIFICATE OF VACCINATION (gult häfte). Jag hade tidigare vaccinerat mig mot Gula febern, Hepatitis A & B, Typhoid/Typherix och gjort ett Tuberkulintest (PPD-test), så jag valde att köpa Dukoral (oralt koleravaccin) och Larium (mot malaria). Det finns olika alternativ för malariaprofylax. Fråga på hälsocentralen om vad som gäller för Zambia. Det finns flera ställen i Stockholm dit man kan gå.

Kurser & examinationer
Försäkra Dig om att de kurser Du ska läsa är anpassade till utlandsstudier i god tid före avresan, genom kontakt med de kursansvariga (rektorn och studievägledaren på KI). Du får sedan en studieplan, så att Du vet hur Din tid skall disponeras. Gör alla examinationer, som går att göra här hemma innan Du åker för att minska arbetsbördan när Du kommer till Zambia.

Stipendiet
Man kan få hjälp med finansieringen av resan på två olika sätt. Stipendiet från Linneus – Palme stiftelsen är 19 000 kronor. Om man får en s.k. ink-plats är resebidraget från KI 7 500 kronor för 12 veckor. Det tar ungefär tre veckor från det att ansökan skickats in till dess att pengarna kommer. Ta tag i detta så tidigt som möjligt, så att utbetalningen av pengarna sker innan Du åker från Sverige. Studievägledaren kan hjälpa till med råd och information. För att ansöka om stipendiet krävs ett LETTER OF INVITATION från University Teaching Hospital (UTH) i Lusaka, vilket Du bör få innan avresan till Zambia.

Merkostnadslån från CSN
Det finns möjligheter att låna pengar till resan från CSN. Kvitton för resan, ett intyg från KI att man är registrerad som student och Letter of Invitation från UTH skickas tillsammans med ansökan till CSN. Var ute i god tid även för detta, så att allt är klart innan avresan.

Försäkring
Karolinska Institutet står för en helförsäkring genom Kammarkollegiet (Student UT-försäkring). Studievägledaren kan bistå med alla uppgifter om denna. Man kan också besöka Kammarkollegiet på deras hemsida www.kammarkollegiet.se för att få detaljerad information.

Väder
Sommar: Från oktober till april. Dagarna är heta och vanligtvis soliga på morgnarna och ibland regnskurar på eftermiddagarna, ofta med åska. Dagstemperaturen ligger mellan 25C – 35C och på natten sjunker den till 14C – 20C. Regnperioden börjar i november och varar till mars.

Vinter: Från maj till september. Dagarna är torra, soliga och behagliga (20C – 25C), medan nätterna kan vara ganska kyliga 5C – 10C. Solen kan vara väldigt stark, så det rekommenderas att skydda sig med både hatt och solskydd.

Packning
Packa bekväma, vardagskläder (casual & semi-casual), ”wash and wear” kläder eftersom Du kommer att tvätta för hand på balkongen utanför Ditt rum på UTH!
Undvik ljusa/färgglada kläder på safaris och välj kläder med dova färger istället. Kamouflagefärgade kläder (liknande arméuniform) rekommenderas dock inte!

Här får Du några förslag:

• Lätta bomulls toppar och bomulls byxor/jeans/shorts, lätta skor.
• Långärmade tröjor/skjortor för safari/game drives/båtutflykter, som skyddar mot mygg och solen.
• Kjolar (som bör gå ner till knät). Partykläder/skor – det blir alltid fest någon gång!
• Safari byxor, jeans eller liknande för kvällar och svalare dagar. En fleece tröja eller annan varm tröja behövs för kalla vinter kvällar och morgnar.
• En hatt/keps solglasögon och solkräm (hög skyddsfaktor) för ansikte, nacke, händer och fötter. Ta gärna med några sjalar till håret. Finns också att köpa lokalt.
• Sandaler eller andra öppna skor, bekväma promenadskor, gympaskor, kängor
• Badkläder
• Regnjacka & vindtygsjacka
• Kamera, film, extra minneskort om digitalt, batterier, ficklampa.
• Fickkniv – packa EJ i handbagaget!
• Hänglås till Ditt skåp på UTH boendet
• Mobiltelefon, (SIM kort finns att köpa, t.ex. Celltel)
• Laptop – räcker om en i gruppen har – USB x 1 minne/person
• Svensk mat; knäckebröd, kaviar, kokkaffe. Finns nästan bara pulverkaffe lokalt.
• Resehandbok, typ Lonely Planet, senaste utgåvan.
• Handduk – innan Du hinner köpa lokalt

Reseapotek
Det lokala utbudet av apoteksvaror är bra och det finns gott om PHARMACIES (apotek). Vi tog med ett basförråd från Sverige, så att var och en hade sin egen uppsättning av första hjälpen. De saker vi tog med var följande:

• Myggolja/stift/spray
• Paracetamol, P-piller, antihistamin
• Plåster, Compede för skavsår!
• Malariaprofylax – måste påbörjas två veckor innan avresan från Sverige
• Receptbelagda mediciner
• Hygienartiklar (tandkräm, shampoo, intimtvål, ansiktsvatten, bindor etc.)
• Zambia har en hög grad av STD och HIV/AIDS är vida utspritt. Här kan man inte vara nog försiktig. Kondom är ett måste.

Boende
Man bor på Lusaka School of Nursing (LTH) Hostel, som ligger i direkt anslutning till sjukhuset. Här bor alla sjuksköterskestudenter på skolan, även de som har familj hemma. Alla utbytesstudenter bor i samma korridor och har eget rum. Hyra ca USD 70 eller motsvarande i lokal valuta per månad. Zambiska studenter bor i angränsade korridorer och är bra informationskällor – både praktiskt och kulturellt!

Man delar kök och hygienutrymmen med andra utbytesstudenter. Grinden är bemannad och stängs kl. 2100 varje kväll. Det går dock att komma in efter stängningsdags om man tidigare har informerat vakten att man kommer att bli sen. Vattnet stängs också av kl. 2100 och detta innebär att det inte heller går att spola toaletten. Man löser problemet med att fylla två hinkar med vatten tidigare under dagen, som sedan användes vid behov. Det blir stopp i avloppet om man spolar ner toalettpappret, därför lägger man det i en särskild behållare/hink som finns i varje WC. Fråga gärna husmor (Matron) om vilka rutiner som gäller. Det finns elspis, ugn, kyl, kall-dusch och toa.

Studierna

Man får uppleva många nya situationer och intryck, när man kommer till Zambia. Mitt första möte med Zambia var en kulturkrock även för mig, trots att jag har mina rötter i Afrika. Alla länder har sin egen karaktär, kultur och traditioner. Trots förberedelser, blir man ofta överraskad av oväntade och oförutsägbara situationer. Verkligheten stämde inte riktigt överens med förväntningarna. Det krävdes en hel del tålamod, öppenhet och vilja att förstå innan man började känna sig delaktig i arbetet och kunde hitta sin egen roll. Men det är fantastiskt lärorikt! Man lär sig enormt mycket om både sig själv, olika sjukdomstillstånd och omvärlden.

Här nedan kommer en beskrivning av min studietid, mina upplevelser och ibland också mina tankar. Hoppas de tillsammans ger en intressant och engagerande inblick i hur det är att vara utbytesstudent i Zambia. Vill göra mitt bästa att förmedla den totala upplevelsen för att inspirera andra till att göra samma resa som jag – på sitt sätt.

Man har ej handledare när man praktiserar, så man måste själv fråga när man behöver hjälp/stöd. Var inte rädd att tar egna initiativ där det behövs. Du som utbytesstudent förväntas ofta kunna mer än de lokala sköterskestudenterna. Det är viktigt att markera där du inte kan. Rutiner och arbetssättet är annorlunda jämfört med Sverige, vilket kan leda till att man ibland känner sig frustrerad. Det är viktig att fråga sig själv varför vårdpersonal jobbar som de gör innan man dömer. Ta tid och reflektera om det varit någon situation som känts obekväm under ett arbetspass. Diskutera gärna med de andra studenterna. Det finns inga schemalagda raster (t.ex. lunch) utan man får anpassa sina raster efter arbetsbördan.

Tag med följande inför praktiken:

  • Uniform – minimum tre uniformer, men eftersom man måste tvätta dem själv (för hand) är det bra om man har ett par extra. Låna från skolan.
  • Arbetsskor – som i Sverige
  • Stetoskop (privat)
  • Engångshandskar – minimum tre paket
  • Engångsförkläde (plast) – en kartong
  • Namnskylt
  • Handdesinfektion/handsprit – tre stora flaskor (ta med liten handflaska för påfyllning)
  • Blodtrycksmanschett & feber termometer – bra att ha med sig egna för att kunna jobba snabbt.
  • Anteckningsblock & pennor
  • Medicinsk mini-ordbok (engelska/svenska & svenska/engelska)
  • Klocka med sekundvisare (finns inga på sjukhusväggarna)
  • Sax och peang (packa EJ i handbagaget!)
  • Kirurgisk tejp (surgical tape)
  • Karta och vykort från Sverige, samt kritor till barnavdelningen

Den verksamhetsförlagda praktiken är 12 veckor lång och görs till största delen på University Teaching Hospital, vardagligt kallad UTH, i Lusaka. UTH är det största sjukhuset i Zambia och hit kommer patienter från hela landet. Det råder brist på det mesta; platser, personal, utrustning och faciliteterna är enkla, slitna och i stort behov av upprustning eller byte. Sjukhuset är indelat i följande avdelningar: paediatrik (A), gynekologi (B,C), medicin (D,E) och kirurgi (F, G).

Varje avdelning har tre olika kostnadsnivåer på vården: low, medium och high och en VIP sektion. De som kan betala får den bästa vården, bl.a. kortare väntetider, bättre mat, renare miljö och boende. Var din praktik är förlagd beror på kurser man kommer att läsa. Dessa placeringar görs i samråd med en koordinator på skolan, som kommer att kontakta er när ni är väl in Zambia. Vi gick först igenom de avdelningar som vi ville praktisera på, tillsammans med koordinatorn.

Det är bra att ha tänkt igenom vad det är man själv vill uppnå (målet) under studietiden i Zambia innan man har den genomgången. Vi valde att dela upp praktiken på ”paediatrics” på flera olika enheter/områden, för att få en så bra överblick som möjligt. Det visade sig vara rätt beslut. Vi gick två och två, vilket gjorde att man kände stöd från varandra. Arbetsveckan var måndag t.o.m. torsdag. Fredagen var vikt som studiedag. Här kommer en sammanfattning av de olika avdelningar, som vi praktiserade på under våra 12 veckor i Zambia:

Vecka 1 & 2
PAEDIATRICS INTENSIVE CARE UNIT (PICU): De första två dagarna var vi alla på PICU, där man vårdar barn mellan 3-15 år med allvarliga sjukdomstillstånd såsom malaria, HIV/AIDS, sicklecell, sepsis,TBC m.m. Två av fem barn hade HIV/AIDS och var på antivirus medicin. Det är en förhållandevis lugn avdelning med ganska stora resurser. Läkare och sjuksköterskor tar sig gärna tid att informera och svara på frågor. Det är en bra introduktion till de olika tropiska sjukdomar som förekommer bland barn i regionen. Efter PICU delade vi på oss och gick vidare två och två på barnavdelningens olika områden: Isolation (1 dag), Malnutrition (3 dagar), Hematologi (1 dag).

ISOLATION WARD: Till Isolation kommer barn med whooping cough (kikhosta), tetanus (stelkramp), chicken pox (vattkoppor), kolera, tuberkulos och staphylococcus infektioner. Totalt 25 barn i åldern 3 veckor till 15 år vårdas här.

MALNUTRITION WARD: På Malnutrition avdelningen vårdas barn som är undernärda (marasmus – brist på näringsämnen, kwashiorkor – brist på protein) ofta i kombination med HIV/AIDS. Avdelningen är anpassad till 50 barn, men överbeläggningen var enorm och gravt underbemannad. Ända upp till 100 barn vårdades här samtidigt av endast två sjuksköterskor. Barnen fick ligga två i varje säng och den dagliga omvårdnaden sköttes av anhöriga. Mortaliteten är hög (över 40%), vilket betyder att 4 – 5 barn dör varje dag. Många skrikande barn, oroliga föräldrar, stekande värme och dålig (illaluktande) luft, trots att alla fönster står öppna, gör att avdelningen ger ett kaotiskt intryck. Då Malnutrition avdelningen är underbemannad får man hela tiden ta egna initiativ och ta reda på vad som händer. Ett utmärkt tillfälle att sätta sig in i de sjukdomar som existerar i den här delen av världen. Formella undervisningssituationer förekommer ej utan det gäller att hänga på och se till att man får svar på sina frågor.

HEMATOLGY WARD: På Hematologiavdelningen tar man hand om barn med cancer och sicklecellanaemi. Jag blev bestört över vårdpersonalens och de anhörigas stränga attityd mot barnen, t.ex. när barnen skulle få injektioner. Ofta användes fysiskt tvång, t.o.m. slag, mot barnen för att de skulle sluta skrika eller göra som vårdpersonalen ville.

Vecka 3
ADMISSION & GENERAL WARD: Hit kommer barn med malaria, meningitis, pneumoni och HIV/AIDS. På Admission arbetar en läkare och en sjuksköterska för att ta hand om de 100-tals patienterna som står i den ändlösa kön utanför entrén. Admission fungerar som en kombination av vårdcentral och inskrivningsinstans på sjukhuset. Patienter med mindre åkommor hänvisas till andra mindre kliniker i närheten. De mera allvarligt sjuka barnen hamnar efter inskrivning på General Ward och efter provtagning och undersökning slussas de vidare till barnavdelningen.

På General Ward (A03) arbetar två sjuksköterskor under dagen och tar hand om de 60 sjuka barnen och svara på frågor från deras anhöriga. På natten jobbar bara en sköterska. Här också ligger det ofta två barn i varje säng. Man förlitar sig på att de anhöriga skall sköta omvårdnaden och det är stor brist på medicin och resurser. En dag tog sprutorna slut, så mammorna var tvungna att själva gå till apoteket och köpa sprutor för att kunna ge medicin till sina barn. Många har inte råd och de som inte har pengar blir utan medicin.

Vecka 4 & 5
LABOUR WARD (FÖRLOSSNINGEN): Det är oftast graviditeter med komplikationer, som kommer hit. Normalt föder kvinnorna i Zambia sina barn på en lokal klinik i hemtrakten eller hemma med hjälp av en äldre kvinna med tidigare erfarenhet, en s.k. ”traditional birth attendant”. På Labour Ward kan en barnmorska ha 3-4 födslar som pågår samtidigt. Förhållandena är mycket enkla.

Platsbristen är stor och gör att kvinnorna inte får stanna kvar på sjukhuset efter förlossningen för observation, utan måste åka hem redan samma dag. Det stora antalet födslar och bristen på personal gör att barnmorskorna inte hinner med att ge så mycket individuell uppmärksamhet till kvinnorna. Det kan vara upp till 50 barn som föds varje dygn på avdelningen. I sjuksköterskeutbildningen i Zambia ingår även förlossningsutbildning och som sjuksköterska förväntas du kunna detta. Det är viktigt att påpeka att i Sverige ingår inte den biten, så att man inte lämnas att själv ta ansvar för en födsel. Det är dock en fantastisk erfarenhet att själv få ta hand om en förlossning i närvaro av en handledande barnmorska.

Vecka 6 & 7
FEMALE MEDICAL WARD (E02): Efter förlossningsavdelning följde en vecka på avdelningen för kvinnohälsa. Kvinnorna vårdas bl.a. för malaria, HIV, TBC, meningits, bältros, STD, dyspné och akut psykos. Mina tidigare kollegor på förlossningen hade varnat att det skulle vara en otroligt jobbig och krävande avdelning. Det stämde, men samtidigt kan man lära sig oerhört mycket, då man kommer i kontakt med så många olika sjukdomstillstånd på avdelningen. Tag initiativ, ta del i ronderna och fråga personalen!

Vecka 8
SURGICAL WARD: Här sker elektiva operationer. Det kirurgiska teamet är en blandning av specialister från Ryssland, lokala kirurger plus en anaesthesi läkare. Man gör olika typer av operationer t.ex. hjärnan, bröstoperation (masectomi), laparotomi, strumectomi och olika ögon ingrepp (evisceration, exenteration). Alla operationer görs under enkla, men sterila förhållanden.

Vecka 9 & 10
KABWATA CLINIC: En lokal klinik/vårdcentral ca 10 minuters promenad fån UTH. Här bedrivs barn- och mödravård, men kliniken har också utvecklats till ett center för vård och förebyggande vård mot HIV. Här arbetar läkare, barnmorskor och sjuksköterskor med rådgivning, hälsokontroller och vaccinationer. Det finns också en apotekare, som har ett litet apotek i anslutning till kliniken. Man får en utmärkt inblick i hur hälsovården fungerar på gräsrotsnivå. Över 1 000 patienter kommer till den speciella HIV/AIDS sektionen på kliniken varje år.

Vecka 11

CASUALTY (AKUTEN): Hit kommer alla som är akut sjuka, både barn och vuxna. Tempot är lågt och väntetiderna är långa. En stor del av patienterna kommer dit p.g.a. misshandel, bilolyckor, brännskador och könssjukdomar. Allvarligt akut sjuka patienter tas om hand och får stanna på Casualty Ward, medan andra blir inskrivna på respektive avdelningar. Även här påverkar underbemanningen personalens attityd och patientens bemötande. Det finns inte tid att fördjupa sig i någon diskussion, man tycktes vilja avhandla patienten snabbt och för att kunna gå vidare till nästa.

Vecka 12
KAFUE RURAL EXPERIENCE: Detta var vårt sista uppdrag och en fantastisk upplevelse. Vi praktiserade på järnvägskliniken, Kafue estates och Kafue distrikt hospital. Här vaccinerade vi barn och gav hälsoundervisning till kvinnorna och några få pappor som också deltog. Kafue är en underbar liten stad ute på landet, helt omgiven av berg och en otrolig grönska, ca en timmes bilresa från Lusaka. Vi var totalt nio studenter, som bodde tre i varje rum och delade på vardagens sysslor under en vecka. Vi lärde oss väldigt mycket om den lokala kulturen och de traditioner vi kommit i kontakt med, från våra Zambiska studiekamrater.

Vi började tidigt varje morgon. Martina och jag gick upp kl. 0520 för att fixa frukosten och göra i ordning lunchpaket till de andra, eftersom detta också ingick i schemat. Alla fick laga mat någon gång under veckan. Vi åkte hemifrån vid 0730-tiden och det tog ca 15 min att komma till järnvägskliniken, där dagens arbete väntade. Temat var ”under 5”, vilket betydde att alla barn under fem år fick komma för att bli vägda, mätta och bli vaccinerade mot mässlingen, polio och stelkramp. Massor av mammor och barn dök upp och det var fullt upp att göra hela dagen. Kafue var en mycket fin avslutning och en verklig höjdpunkt till praktiken i Zambia. Tänk om denna vecka hade legat i mitten av praktikperioden istället. Då hade det varit absolut perfekt!

Fritid och vardagsliv

Transporter
Taxi är väldigt billigt, men man måste vara beredd att förhandla med chauffören innan man sätter sig i bilen. Priserna varierar beroende på vart man ska åka, t.ex. UTH – Arcades Shopping centre (15 – 20 000 kwacha), UTH – Northmead market eller UTH – Kamwala market (10 000 kwacha), UTH – Manda Hill Shopping centre (15 – 20 000 kwacha). Returpriserna är desamma eller ibland t.o.m. något mindre. Var inte rädd för att pruta! De blå taxibilarna är officiella och något dyrare än de vita oberoende taxibilarna. Det är lätt att få tag på en bil vid behov, antingen utanför grindarna på UTH eller det finns alltid någon som erbjuder skjuts genom att tuta för uppmärksamhet. Om man får förtroende för en chaufför, kan man ta hans mobilnummer och ringa då man behöver åka någonstans.

Mini-bussar går bestämda rutter och är perfekta att ta om man vet exakt vart man ska åka. De står alltid bussar utanför grindarna på UTH. De följer ingen tidtabell utan åker så fort de är fulla. Priserna är lägre än med taxi (1 500 – 3 000 kwacha) beroende på destination, men resan tar längre tid. Ha jämna pengar, då det kan vara svårt att få tillbaka växel. Det finns ingen klocka att ringa på vid avstigning utan det gäller att med hög röst säga till att ”här vill jag kliva av!”.

Volontärarbete
Under några av våra lediga dagar arbetade vi extra med gatubarn. Vi åkte till THE FOUNTAIN OF HOPE, där föräldralösa barn får hjälp att återanpassa sig i samhället. Man har en skola (grades 1 – 7, totalt ca 60 barn), där barnen får gå om de vill. De är inte tvingade att deltaga i undervisningen, utan det är helt frivilligt. Förhoppningen är att detta skall väcka deras intresse att fortsätta gå i skolan och utbilda sig på eget initiativ. Vi kollade deras generella hälsa, temperatur, längd, vikt, syn och tandstatus.

Det finns många volontärer, som hjälper till att ta hand om barnen. I vår grupp var vi fyra läkare och tre sköterskestudenter. Det fanns också andra volontärer, som deltog i hjälparbetet, så det blev lite tid över att ha roligt tillsammans med barnen också. Vi hoppade rep, dansade och skojade. För en kort tid levde alla i nuet och man slapp fokusera på det osäkra ödet för dessa föräldralösa barn. Barnen uppskattade verkligen att vi kom dit och det var en riktigt positiv känsla bland oss alla.

Emmas kids barnhem i kopparbältet i Mufulira

Passa också på att besöka ”Emmas kids barnhem”, som ligger i kopparbältsområdet i Mufulira. Barnhemmet startades av Emma, men drivs nu av hennes dotter Sandra. Efter att ha kommit hit kunde hon inte tänka sig att åka tillbaka till USA. Hon insåg att de här barnen behövde henne mycket mer än någonting annat hemma i USA. Hon har sedan dess adopterat två barn.

Ett av barnen hittade hon i skogen endast tre dagar gammalt. Nu har Emmas barnhem ca 300 barn i åldern 3 – 18 år. 60 barn bor på barnhemmet och de andra bor i närheten och kommer dit för att gå i skolan. Här får de mat, utbildning, kärlek och chansen att få vara barn. De som arbetar på barnhemmet gör en fantastiskt fin insats. Vi fick veta att många av de som jobbar där hade sålt allt de ägde för att kunna komma hit och ta hand om barnen.

Restauranger

Det finns ett stort utbud av restauranger i alla shopping centres. Ett par av mina favoriter är Oriental Garden, indisk inspirerad meny (15 min promenad från UTH) och LA Ranch, Long Acres Shopping Centre, en muslimsk restaurang, alkohol serveras inte, men maten är fantastisk! Halal Indisk mat. Också take away. LA Fast food ligger på gatuplanet.

Nattliv i Lusaka
UTH Club ligger i närheten av sjukhuset. Öppet varje kväll 1700 till sent. Fredagar är grilldagar (utmärkta T-bone steaks och lammkotletter!). Billigt öl, musik (ibland live bands).

Ridgeway Club (studentklubben) ligger också i direkt anslutning till UTH. Under dagen kan man också äta god lunch här till mycket bra pris.

Utflykter & äventyr
Livingstone ligger 6 timmars bussresa från Lusaka. Här ligger det magnifika Victoria falls, en fantastisk upplevelse. Vi bodde på det billiga och ganska enkla Fawlty Towers, som ligger ca 10 minuters promenad från busshållplatsen. Ett trevligt ställe med pool, en liten restaurang, pool, internet och rummen har myggnät. I närheten ligger ligger restaurangen Funky Monkey, där man serverar pizza, pasta och naturligtvis Castle öl.

Tag chansen att kasta Dig ut från den gamla bron! Bungy jumping är mycket populärt här och man får en DVD med både film och bilder, som bevis att man hoppat. Ett minne för livet! Chobe National Park , Botswana är väl värt ett besök. Resebyrån som ordnar dagsturer hit ligger på Fawlty Towers. Parken har ett mycket rikt djur-och fågelliv. Vi såg elefanter, flodhästar, impala, pucu, giraffer, zebror, krokodiler, vårtsvin m.m. Om man har ett multipel visa till Zambia kan man åka till grannländerna på visit utan ytterligare formaliteter. Man får en stämpel vid gränsen.

South Lwanga National Park når man snabbast genom att flyga från Lusaka till Mfuwe, vilket tar ca en timme. Där möter en representatnt från hotellet. Vi bokade resan ”fully inclusive” (flyg, transfer, hotell, måltider och utflykter) genom Voyagers resebyrå, som ligger i närheten (ca 10 mins promenad) från Holiday Inn. Vi var där ett par dagar i mitten av april och det hade regnat väldigt mycket i området. Utflykterna görs i en öppen 4WD, så vi klarade det leriga väglaget ganska bra, också tack vare vår chaufför/guide Sam, som var både kunnig och hjälpsam. Djurlivet var lika rikt här som i Chobe National Park, men vi hann se mycket mer eftersom vi spenderade längre tid här.

Under påskuppehållet hade vi sex dagar ledigt, vilket passade perfekt för en resa till kryddön Zanzibar, Tanzania. Också här hjälpte oss vår nyfunna vän Angela på Voyagers resebyrå till med arrangemangen. Man flyger Lusaka – Dar es Salaam (2 tim), med direkt transfer till flyget Dar es Salaam – Zanzibar (20 min). Packa lätt! En ryggsäck med baddräkt, solskydd och ett par extra jeans och en långärmad topp (för stadsbesöket i Stone Town) räcker! Vi bodde på Haji Jumas Bungalows i Kiwengwa, direkt på stranden – totalt USD 45/natt för två personer som delar rum, inklusive frukost! Utomordentligt ”good value”! På morgonen fick man önska sig vilken fiskrätt man ville ha till middag. Personalen gav sig sedan ut och fiskade under dagen och serverade sedan läckerheterna på stranden. Helt makalöst!

Var den första som kommenterar

Svara till